Womens health by Woxnerud

Author: katarina@woxnerud.se

  • Hjälp för torra och sköra slemhinnor

    Hjälp för torra och sköra slemhinnor

    Torra slemhinnor i exempelvis underlivet är något som drabbar många kvinnor kring menopausen och besvären kvarstår även efter menstruationen har upphört, och kan bli än tydligare när åren går.

    Men det finns hjälp!

     

    Lokal behandling med fuktgivande kräm eller slidpiller

    Slidkräm eller slidpiller som verkar lokalt finns både receptfritt liksom på recept. Idag finns testade produkter där vissa är hormonfria medan andra innehåller östrogen.

    Östrogenfria alternativ är exempelvis vaginal gel, som Vagivital och Replens. Gelen har rätt surhetsgrad och innehåller mycket fukt som fäster på slidväggen och därigenom ger slemhinnorna en långvarig fuktighet så cellerna hinner läka och återfå sin elasticitet. Östrogenfri gel kan även användas tillsammans med lokal östrogenbehandling. Vid vissa symtom har studier med de hormonfria preparaten som Vagivital visat samma effekt som ett östrogenpreparat. Perfekt för den som inte vill eller kan använda hormonpreparat.

    …cellerna hinner läka och återfå sin elasticitet…

    Östrogenpreparat stärker slemhinnan i underlivet och kan även hjälpa till att återställa surhetsnivån i underlivet till normala nivåer. Det i sin tur normaliserar bakteriefloran så att klåda och sveda kan minska. Att behandla underlivet lokalt med östrogen anses idag innebära en låg risk för att östrogenet ska spridas i resten av kroppen. Rådfråga din gynekolog om du är fundersam, så får du hjälp. Vanliga krämer eller vagitatorier (slidpiller) är Ovesterin, Vagifem och Oestring.

    Om du har smärta i underlivet, exempelvis vid penetrerande samlag, bör det alltid utredas.

    Behandla svampinfektioner

    Om du tror att du har fått svamp eller annan infektion ska denna så klart behandlas separat. Prata med din gynekolog eller läkare.

    Testa olika modeller av trosor

    Stringtrosor kan ge en mer inklämd känsla, så testa olika modeller av trosor och se vad som fungerar bäst för dig. Trosskydd kan vara en säkerhet om man har lätt att läcka lite urin, men samtidigt kan det ge en mer instängd miljö i underlivet. Undvik inlägg med parfym, som kan reta underlivet i onödan. I takt med att blygdläpparna förändras kan trosor med bredare tyg i området kring mellangården vara både mer praktiskt och skönare så man slipper känslan av att trosorna åker snett eller skaver i onödan.

    Gelöverdrag på cykelsadeln eller i cykelbyxorna

    Den som cyklar kan se över sin cykelsadel för att avlasta underlivet. Vissa gillar sadlar med extra gelfyllning, medan andra föredrar sadlar med en glipa i mitten, som tar bort trycket mot mellangården. Dessutom får de inre blygdläpparna mer plats på en sadel med glipa.

    Gelfyllning finns även som överdrag att trä på en befintlig sadel. Prova även speciellt framtagna cykelbyxor som har extra stoppning vid underlivet. Stoppningen finns i olika mängd liksom olika kvalitet så undersök vad du tror kan fungera bäst för dig.

    Träna bäckenbottenmusklerna och lär dig slappna av

    Att jobba med bäckenbottenmusklerna ökar genomblödning i området och på köpet får du bättre kontroll på hur du kniper vilken även kan ge samlivet en annan känsla. Träna alltid på att även slappna av i bäckenbotten mellan varje knip/arbete. Både arbete och avspänning är lika viktiga.

    Ibland ordineras knipträning som ett slags universalmedel mot allehanda besvär i bäckenbottenområdet, men att knipträna intensivt om man har underlivssmärta kan faktiskt ibland förvärra besvären. Istället för att knipa kanske man behöver lära sig slappna av i området. Eller så kanske man behöver träna både och.

    Vid skavkänsla

    Om du upplever skavkänsla i underlivet så kan det bero på torra slemhinnor, som du kan läsa om ovan. Men skavkänsla kan även uppkomma av buktande slidväggar eller framfall. Fundera på om känslan ändras eller förvärras när du lyfter tungt och samtidigt håller andan, eller när du hoppar och springer. Boka tid till gynekologen för undersökning.

     

    Rådgör alltid med din gynekolog eller läkare om besvären uppkommer mycket plötsligt. Det samma gäller om besvären kvarstår trots att du provar att lindra själv och att din vardag och aktivitetsnivå påverkas. 

  • Skörare och torrare slemhinnor

    Torrare och skörare slemhinnor i främst underlivet är vanliga besvär kring menopausen, och besvären brukar bli tydligare med åren. I tidigt klimakterium (perimenopaus) upplever cirka 4 % av kvinnorna dessa symtom, medan hela 47 % av kvinnorna rapporterar dessa besvär tre år eller mer efter menopausen.

    Besvären kvarstår även efter menopausen

    Medan vallningar och svettningar avtar efter menopausen stannar dessa kvar, och i takt med att östrogennivåerna sänks än mer några år efter menopausen kan besvären tillta.

    Varför?

    Låga östrogennivåer ger minskat blodflöde till slidan liksom till de yttre könsdelarna, som blygdläpparna. Det här anses vara den viktigaste orsaken till minskad fukt i slemhinnorna.

    Det som händer när östrogennivåerna sjunker är att slemhinnans uppbyggnad förändras så att det yttersta lagret av celler försvinner. Längst ut har man vanligen ett lite mer moget lager av celler som kan ge ett visst skydd. När det yttre lagret försvinner ligger mer omogna celler även på ytan av slemhinnan, vilket gör att den blir mer skör och känslig. Det här kan ske i både slidans och urinrörets slemhinnor.

    Ett lager av celler försvinner

    Även de goda bakterierna som vi har i slidan och kring urinröret, de så kallade mjölksyrabakterierna (laktobacillerna), kan minska i mängd eller försvinna helt, vilket förändrar surhetsgraden (pH). Slemhinnorna är mycket beroende av en viss bestämd surhetsgrad och när den ändras, medför det en ändrad bakterieflora. Slemhinnan kan bli mer mottaglig för infektioner och det kan i sin tur leda till mer känslighet som exempelvis ger smärta, upprepade urinvägsinfektioner, klåda, sveda när man kissar, eventuellt urinläckage med mera.

    När slemhinnornas fukt minskar kan upplevelsen av samlag och penetrerande sex påverkas och lusten minska. Den minskade mängden fukt kan även ge en känsla av skav i underlivet, liksom en ökad känslighet för bakterieinfektioner och svamp.

    Ibland kan besvär även uppkomma av trångt sittande underkläder och den som cykeltränar kan ibland uppleva obehagskänsla av sin cykelsadel.

    Men det finns hjälp att få! Prata även med dina väninnor om det du upplever för att få råd och stöd. Du som har en partner kan vinna mycket på att prata öppet om det du känner så ni gemensamt kan hitta en lösning. Längre tids förspel, smek och närhet, liksom vattenbaserat glidmedel kan vara några saker man kan prova.

     

    Läs mer

    Lindra torra slemhinnor

  • Klimakteriet, menopaus – vad är vad?

    Klimakteriet, menopaus – vad är vad?

    Det finns flera termer för perioden runt 50 års åldern för oss kvinnor och man kan lätt bli förvirrad. Man pratar både om klimakteriet och om menopaus. Sen finns förklimakteriet. Men vad är postmenopaus…?

    Klimakteriet kan med ett annat ord beskrivas som övergångsåldern, och det finns olika tankar om när klimakteriet inträffar:

    • åren före menstruationens upphörande
    • åren före, under och efter menstruationens upphörande
    • åren efter menstruationen upphörande

    Anledningen till att man ser ordet betyda olika tidsperioder kan bero på att vissa utgår från kvinnans upplevda symtom för att bestämma när klimakteriet är. Andra från äggblåsorna i äggstockarna. Läs mer här.

    Förklimakteriet är perioden innan klimakteriet, och eftersom klimakteriet är svårdefinierat i tid så är förklimakteriet det också.

    Den kan starta från 35-45 års åldern och pågå fram till klimakteriet börjar.

    Menopaus är mer tydligt bestämt. Det är när menstruationen upphör.

    Men för att bestämma när menopausen inträdde behöver man titta i backspegeln. Det är först när menstruationen uteblivit under 12 på varandra följande månader som man kan säga att menopausen inträtt. Det är alltså först efter ett år som man kan säga att “för ett år sedan startade min menopaus”.

    Premenopaus är tiden innan menopaus, alltså alla år innan menstruationen upphör.

    Perimenopaus är perioden när menstruationen förändras kring menopausen. Detta ord kan liknas vid vårt svenska ord klimakterium.

    WHO (World Health Organization) definierar perimenopaus som ”två till åtta år som föregår menopausen, plus ett år när menstruationen har upphört”.

    Postmenopaus är alla dagar och år efter menopausen.

     

    Här på sidan använder jag både ordet klimakteriet liksom menopaus. Klimakteriet anger lite mer generellt tiden kring de 50 när förändringar sker. Menopaus använder jag när jag vill vara lite mer exakt om vilken tidsperiod vi pratar om – på samma sätt med postmenopaus.

     

    Läs mer

    När är förklimakteriet?

    När är klimakteriet?

    Tidsperioder kring menopaus – vad säger forskning

    Vad styr menopausen?

     

     

     

     

     

  • Livmoderframfall, prolaps

    Framfall är ett samlingsnamn för någon form av buktning i underlivet:

    • livmoderprolaps: livmodern sjunker ned, kan ge tyngdkänsla, smärta vid penetrerande sex/samlag
    • cystocele: främre slidväggen, urinblåsa och urinrör påverkas, kan ge besvär med urinläckage, tyngdkänsla
    • rectocele: bakre slidväggen, ändtarm påverkas, kan ge besvär med att få ut avföring, tyngdkänsla
    • enterocele: tunntarm sjunker in mot slidväggen från något håll.

    Här tittar vi närmare på när livmodern påverkas och sjunker ned mot slidan och slidöppningen. Det som kallas prolaps, eller livmoderframfall.

    Att livmodern sjunker ned beror på att dess fäste och “upphängning” via stödjevävnad (fascia), ligament och / eller muskler har försvagats. Livmodern förankras via alla dessa gemensamt mot bäckenets insida, och vid bristningar och skador kan hållfastheten i påverkas. Ofta ses livmoderprolaps ses tillsammans med andra buktningar, som cystocele och rectocele.

    Det här kan ge besvär som

    • tyngdkänsla mot underlivet
    • som en boll / kula i underlivet och som känns obehaglig
    • som skavkänsla i underlivet med samtidigt tyngdkänsla eller känsla av en boll. Skavkänska i underlivet kan även enskilt bero på torra slemhinnor vilket kan förbättras med ökad fukt och/eller lokalt verkande östrogen i underlivet.
    • smärta vid penetrerande sex/samlag. Smärtan kan ibland variera beroende på kroppsposition under samlaget.

     

    Om du upplever detta bör du söka hjälp hos en gynekolog för att få undersökning och bedömning av hur det ser ut. Vid undersökning av livmoderframfall graderas hur långt ned livmodern och livmodertappen (den del där livmodern “börjar” längst ned) ligger.

    Lättare framfall ger sällan symtom eller besvär och många kvinnor har mindre framfall utan att veta om det. Det är inte farligt.

    Vid medelstora framfall och när livmodern närmar sig slidöppningen kan man få besvär. Beroende på hur långt ned livmodern ligger kan kvinnan ibland själv upptäcka förändringar om hon tittar med en spegel upp mot underlivet. För isär blygdläpparna och slappna av i bäckenbottenmusklerna för att se in genom slidöppningen. Ibland kan man se en “vägg” av vävnad som inte har funnits där tidigare. Boka alltid tid till gynekolog för undersökning om du upptäcker förändringar. Det behöver inte vara något som är fel eller farligt, men det är alltid bra att undersöka.

    Undersök gärna dig själv regelbundet och titta med spegel upp mot underlivet när du står upp utan underkläder. Då kan du få en bild av hur det ser ut just nu, och därigenom upptäcka om något ändras. Jag tänker det är extra viktigt att regelbundet undersöka sig själv när menstruationen har upphört. Den som tidigare har använt tampong eller menskopp har naturligt medvetet eller omedvetet känt delar av sitt underliv varje månad, men när menstruationen upphör finns inte detta moment med införande av tampong/menskopp kvar och undersökningen uteblir ofta.

    undersök gärna dig själv regelbundet,

    speciellt när menstruationen har upphört

     

    Framfall drabbar ofta kvinnor postmenopausalt, det vill säga efter att menstruationen har upphört. Vaginala förlossningar ökar risken för framfall, framför allt om sugklocka / tång har använts eller där det har uppkommit djupa bristningar i levator anii musklerna. Med ökad ålder blir vanligen musklerna i bäckenbotten allt svagare vilket gör att kvinnan behöver förlita sig allt mer på hållfasthet i stödjevävnad och ligamenten. Om stödet från dessa också försvagas kan livmodern sjunka ned.

    Undersök hos en gynekolog för att få diagnos och hjälp. De kan känna och se hur det ser ut.

    Ibland kan buktningar kännas tydligare när man står upp eller sitter, jämfört med om man ligger ned. Anledningen till det är att de inre organen sjunker nedåt som en följd av tyngdkraften (jordens gravitationskraft) och när du står eller sitter så sjunker organen rakt ned mot bäckenbotten. När du ligger på exempelvis rygg sjunker organen mer ned mot ryggen. Det kan ge olika besvär och olika känning.

    Ibland kanske gynekologen inte upptäcker det du upplever som en buktning, om undersökningen endast sker ryggliggande. Fråga gärna om gynekologen kan undersöka i dig i den position där du har mest besvär för att få svar på vad det är du känner.

     

    Läs mer

    Vad beror framfall på?

    Framfall, vad är det?

    Kan framfall förebyggas?

     

  • Kan framfall förebyggas?

     

    NEJ: går inte att reparera eventuella skador som redan har uppkommit.
    JA: man kan göra mycket för att hantera de försvagningar och/eller ev skador man redan har.

     

    För att förebygga kan man titta på

    Undvik förstoppning

    Att regelbundet krysta hårt för att få ut avföring ökar trycket mot bäckenbotten och mot ev redan försvagad struktur.

    Undvik tunga lyft

    Generellt är rådet att undvika lyfta tung. Men det som är tungt för en person kanske är lätt för en annan. Att fortsätta styrketräna för att behålla en stark kropp innebär att vardagens belastning relativt sett blir lägre. Matkassarna blir allt lättare att bära i takt med att du blir starkare. När du lyfter något bör du ha god kontroll på ditt inre buktryck, se mer nedan.

    Vad som är tungt för en person

    kan vara lätt för en annan

     

    Undvik situationer som kan leda till hårt kroniskt hostande

    Att kroniskt hosta hårt ställer höga krav på hållfastheten i bäckenbotten. Om det finns försvagningar och små skador så kan dessa påverkas negativt över tid. Kronisk hosta har ofta samband med luftvägs- och/eller lungbesvär, rådfråga din läkare om du har kronisk hosta av någon anledning.

    Styrketräna!

    Styrketräna för att bli starkare i hela kroppen generellt. Här är det viktigt att du startar lätt och arbetar med god teknik. Öka belastningen stegvis i den takt som din kropp kan hantera. Vid träning är det viktigt att du har kontroll på ditt inre buktryck (IAP intra abdominal pressure), och att du via träning lär dig att hantera det.

    Fortsätt motionera och stärka kroppen!

    Motion och rörelse stärker hela kroppen och samtidigt blir bäckenbottenmusklerna och dess stödjevävnad starkare. Undvik hopp och löpning i början om du har besvär. Starta lättare med motionsformer som inte innebär stötvis belastning, som vattenträning, crosstrainer, cykling.

    Kontrollera inre buktrycket

    Kontroll på det inre buktrycket innebär att du vet hur du arbetar med bäckenbottenmusklerna optimalt, läs mer här nedan. Bäckenbottenmuskelträning kan inte förhindra eller förbättra prolaps, men att ha generellt starka muskler i bäckenbotten, tillsammans med mage och god andning kan göra att du bättre kan hantera det inre buktrycket så du inte får överdrivet tryck via omedveten krystning mot bäckenbotten. Läs mer om buktrycket i ett eget inlägg.

    Träna bäckenbottenmusklerna: styrka och avspänning

    Bäckenbottenmusklerna kan tränas för medvetenhet om hur de arbetar, och för att även stärka dessa. Styrkan man minska med ökad ålder. Var noggrann med att samtidigt alltid träna avspänning av musklerna. Att knipa med bäckenbottenmusklerna hela tiden kan leda till överspända muskler vilket i sin tur kan leda till besvär, diffus bäckensmärta liksom att musklerna till slut blir svagare. Läs mer om detta i separata inlägg.

    Vid arbete med musklerna ska bäckenbottenområdet lyftas uppåt, men ibland krystar kvinnan istället och får då ett tryck ned mot bäckenbotten. Det är ett mindre optimalt sätt att arbeta på. Vissa studier tyder på att det även är relativt vanligt att andra muskler kompenserar när man tror man kniper med bäckenbottenmusklerna. Kanske man främst arbetar med sätesmusklerna i skinkorna, med lårens insida eller med magen. Undersök för att veta att du arbetar rätt. Läs mer om hur du kan arbeta med musklerna här.

     

  • Rectocele, framfall ändtarmen, läckage

    Vi pratar framfall och vad som kan hända i underlivet vid ett framfall. Det är relativt vanligt med någon av dessa buktningar:

    • Rectocele: bakre slidväggen, ändtarm påverkas, kan ge besvär med att få ut avföring, tyngdkänsla
    • Cystocele: främre slidväggen, urinblåsa och urinrör påverkas, kan ge besvär med urinläckage, tyngdkänsla
    • Livmoder prolaps: livmodern sjunker ned i slidan, kan ge tyngdkänsla, smärta vid penetrerande sex/samlag
    • Enterocele: tunntarm sjunker in mot slidväggen från något håll.

    Här tittar vi närmare på när ändtarmen påverkas och kommer ur position, det som kallas rectocele.

     

    Om den bakre slidväggen försvagas och tappar hållfasthet, sjunker organen på väggens andra sida in. Bakåt finner vi ändtarmen, liksom ibland tunntarmen.

    Det här kan ge besvär med att få ut avföring liksom läckage som

    • du har svårt att få ut avföring, det kan kännas som att avföringen behöver komma ut men den kommer inte i “position”. Det blir som en ficka av avföring nära ändtarmsöppningen som inte vill komma ut. Kanske du behöver ställa dig upp och röra dig lite för att få avföringen i en annan position för att sedan få ut den. När ändtarmen buktar in mot slidväggen kan det bli som en fick-bildning varifrån det kan bli svårt att få ut avföring 
    • du får ut en viss del avföring, men inte allt. Det känns som att resten ligger på “fel ställe”. Även här kan det ha bildats som en ficka när ändtarmen buktar in mot slidan.
    • du behöver använda dig av “tumtricket” det vill säga stötta upp den bakre slidväggen med din tumme för att hålla emot så avföringen kan färdas mot ändtarmsöppningen. Om du inte har tummen på plats gör krystningarna att ändtarmen istället buktar in mot slidan, och avföringen med den.

    “tumtricket”

    • om avföring blir kvar och inte kommer ut så kan det leda till förstoppning. Tjocktarmens nedre delar fortsätter att utvinna så mycket vätska som det går från avföringen, som blir liggande längre tid än tänkt i slutet av tarmen, vilket leder till hårdare avföring 
    • förstoppningen kan leda till att vätska sipprar igenom ovanifrån och det kan bli läckage av vätska från ändtarmen.
    • när du är bajsnödig kan det kännas tungt mot underlivet och bäckenbotten.

     

    Rectocele kan även ge känsla av tyngd i underlivet, som en “boll” eller “kula” i underlivet, som att något buktar ned och ut. Det kan även ge smärta vid penetrerande samlag/sex. Att stå på alla fyra kan göra att ändtarmen sjunker in mer mot slidans vägg och buktningen känns tydligare. Det samma gäller vid sittande position.

    Ryggliggande position kan göra att tarmen sjunker bakåt och buktar mindre in i slidan, vilket kan kännas som underlättande.

    Om du tittar på ditt underliv med en spegel så kan man ibland själv se innanför själva slidöppningen (för blygdläpparna åt sidorna och slappna av i bäckenbottenmusklerna) att det är som ett “lock” av vävnad på insidan. Det kan vara någon av slidväggarna som buktar, eller livmodern som sjunker ned.

    Undersök hos en gynekolog för att få diagnos och hjälp. De kan känna och se hur det ser ut.

    Ibland kan buktningar kännas tydligare när man står upp eller sitter, jämfört med om man ligger ned. Anledningen till det är att de inre organen sjunker nedåt som en följd av tyngdkraften (jordens gravitationskraft) och när du står eller sitter så sjunker organen rakt ned mot bäckenbotten. När du ligger på exempelvis rygg sjunker organen mer ned mot ryggen. Det kan ge olika besvär och olika känning.

    Ibland kanske gynekologen inte upptäcker det du upplever som en buktning, om undersökningen endast sker ryggliggande. Fråga gärna om gynekologen kan undersöka i dig i den position där du har mest besvär för att få svar på vad det är du känner.

     

    Läs mer

    Framfall, vad är det?

    Kan framfall förebyggas?

     

  • Cystocele, urinblåsan framfall, läckage

    När vi pratar framfall och vad som kan hända i underlivet vid ett framfall så är det relativt vanligt med någon av dessa buktningar:

    • Cystocele: främre slidväggen, urinblåsa och urinrör påverkas, kan ge besvär med urinläckage, tyngdkänsla
    • Rectocele: bakre slidväggen, ändtarm påverkas, kan ge besvär med att få ut avföring, tyngdkänsla
    • Livmoder prolaps: livmodern sjunker ned i slidan, kan ge tyngdkänsla, smärta vid penetrerande sex/samlag
    • Enterocele: tunntarm sjunker in mot slidväggen från något håll.

    Här tittar vi närmare på när urinblåsa och urinrör påverkas och kommer ur position, det som kallas cystocele.

     

    Om den främre slidväggen försvagas och tappar hållfasthet, sjunker organen på väggens andra sida in. Framför slidan ligger urinblåsa och urinrör.

    Det här kan ge besvär med läckage och att tömma blåsan som

    • du har svårt att få ut all urin på en gång och måste röra dig lite på toaletten fram och tillbaka för att få ut allt. Här kan det ha bildats som en ficka i urinblåsan där urin blir kvar. Lite som en bag-in-box där det är svårt att få ut det sista innehållet till “tappen”, utan att skvimpa på hela förpackningen. För att återknyta till kissandet så hjälper det att röra på sig, eller ställa sig upp, så att urinblåsan ändrar lite position och urinet “skvalpar rätt” och kan komma ut.
    • du kissar klart, ställer dig upp men känner att “ooops, jag måste kissa mer”. Och när du sätter dig ned igen kommer det mer urin. Även detta kan bero på att det har bildats som en ficka i urinblåsan där urin blir kvar, likt ovan. När du ställer dig upp så ändrar urinblåsan lite position och urinet “skvalpar rätt” så det kan komma ut.

    …likt en bag-in-box där vätska blir kvar som i en ficka

    • du kissar klart, ställer dig upp och känner att “oooops, det kom några droppar i underkläderna”, fast du inte kände dropparna. Här kan det vara lite urin som blir kvar i ett “veckat” urinrör. Veckningen kommer av att urinblåsa och urinrör kommit lite ur position och sjunkit ned och veck uppstår.
    • du har svårt att hålla tätt och läcker urin. Buktningar kan påverka möjligheten att sluta tätt. Samtidigt kan andra muskler i underlivet också vara påverkade, skadade eller försvagade så du får svårt att hålla tätt. 
    • när du är rejält kissnödig kan det kännas tungt mot underlivet och bäckenbotten.

     

    Cystocele kan även ge känsla av tyngd i underlivet, som att tampong sitter snett, som att något buktar ned och ut. Det kan även ge smärta vid penetrerande samlag/sex. Att ligga på rygg kan göra att blåsan sjunker in mer mot slidans vägg och buktningen känns tydligare. Det samma gäller vid sittande.

    Framåtlutad position kan göra att urinblåsan sjunker framåt och buktar mindre in i slidan, vilket kan kännas som underlättande.

    Om du tittar på ditt underliv med en spegel så kan man ibland själv se innanför själva slidöppningen (för blygdläpparna åt sidorna och slappna av i bäckenbottenmusklerna) att det är som ett “lock” av vävnad på insidan. Det kan vara någon av slidväggarna som buktar, eller livmodern som sjunker ned.

    Undersök hos en gynekolog för att få diagnos och hjälp. De kan känna och se hur det ser ut.

    Ibland kan buktningar kännas tydligare när man står upp eller sitter, jämfört med om man ligger ned. Anledningen till det är att de inre organen sjunker nedåt som en följd av tyngdkraften (jordens gravitationskraft) och när du står eller sitter så sjunker organen rakt ned mot bäckenbotten. När du ligger på exempelvis rygg sjunker organen mer ned mot ryggen. Det kan ge olika besvär och olika känning.

    Ibland kanske gynekologen inte upptäcker det du upplever som en buktning, om undersökningen endast sker ryggliggande. Fråga gärna om gynekologen kan undersöka i dig i den position där du har mest besvär för att få svar på vad det är du känner.

     

     

    Läs mer

    Framfall, vad är det?

    Kan framfall förebyggas?

    Framfall av bakre slidväggen och ändtarmen (rectocele)

  • Vad beror framfall på?

     

    Ett framfall, det vill säga buktande slidväggar i underlivet, kan ha olika orsaker. Anledningen till att buktningarna är att stödjevävnad (fascia), musklerna och/eller ligament (ledband som håller organen på plats inuti bäckenet) försvagats av någon anledning.

    Framfall kan uppkomma i samband med en graviditet och vaginal förlossning, eller det kan ta flera år att utveckla.

     

    Ålder och menopaus

    Med ökad ålder, liksom med förändrade hormonhalter kring menopaus förändras hållfastheten i underlivet och kan försvagas. Att du upplever framfall och buktande väggar i underlivet nu vid klimakteriet behöver alltså inte bero på att du har gjort något just nu som har skapat försvagningarna. I stället är det gamla skador som ger sig till känna. Alternativt kan det vara förändringar som pågått under en längre tid (som inte är graviditetsrelaterade) och som till slut blir tillräckligt stora för att man ska bli medveten om dem.

    Under de fertila åren med normalt höga hormonhalter har man kunnat hantera eventuella buktningar och försvagningar som funnits, men när sedan hormonhalterna börjar dala och hållfastheten försämras kan symtom och besvär uppkomma.

    Gamla skador kan ge sig till känna kring klimakteriet

    Tunga lyft

    Tunga lyft där ett högt tryck skapas på kroppens insida och där trycket riktas ned mot underlivet utan kontroll kan bidra till besvär liksom uppkomsten av framfall. Här kan det vara bra att lära sig god lyftteknik samt att kontrollera att man arbetar med bäckenbotten och magen på ett effektivt sätt. Det är inte självklart att man arbetar rätt. Vissa studier visar på att 30-45 % av alla som får instruktion om bäckenbottenarbete (knip) arbetar med fel muskler och i fel riktning. Man krystar och trycker ned mot bäckenbotten istället för att lyfta upp och avlasta. Läs mer i ett annat inlägg.

    Vid lyft kan det vara något/några tunga rejält tunga lyft som kan leda till buktningen/framfallet, eller att man plötsligt känner av det. Eller så kan besvären uppstå under en längre tid och mer smygande. Det kan vara upprepade tyngre lyft under en längre tid som gör att vävnaden påverkas stegvis.

    Styrketräning för att stärka kroppen generellt är positivt. Se gärna över din lyftteknik, hur du andas och hur du arbetar med bäckenbotten och magstödet för att minska onödigt tryck mot bäckenbotten och det försvagningar som finns. Styrketräning gör dig stegvis starkare. Det innebär att vardagens belastning relativt sett minskar, ju starkare du blir. Träna för att vara starkare än din vardag.

    Träna för att vara starkare än din vardag.

    Kronisk hosta/KOL

    Ett högt tryck mot bäckenbotten och de inre organen i form av hosta och/eller luftrörs- och lungsjukdomar kan bidra till framfallsproblematik, liksom bidra till att skapa dessa besvär. Prata med din läkare om vad du kan göra.

    Kronisk förstoppning

    Förstoppning är ett gissel för underlivsproblem och framfall. Att vara kroniskt förstoppad där man nästan alltid tvingas krysta hårt för att få ut avföring påverkar i de allra flesta fall underlivet negativt. Den som har små skador och försvagningar av andra orsaker, bör in i det längsta försöka undvika förstoppning. Läs separata inlägg om detta. Sök hjälp hos läkare, dietist eller liknande för att få individuella råd. Generellt är rörelse och motion positivt för tarmen, prova med psylliumfröskal / husk, linfrön, katrinplommon, plommon, torkade aprikoser och liknande för att få mer fart på magen, och drick tillräckligt med vatten för att få bra konsistens. Även tarmens bakterieflora är viktig för att ha en god tarmhälsa och här kan probiotika vara ett alternativ (tillförsel av goda tarmbakterier i form av kapslar). Fiberrik mat och mycket råkost och råa grönsaker är också generella och enkla råd att starta med.

    Graviditet

    De flesta kvinnor har buktande slidväggar efter en vaginal förlossning, det är helt normalt. Barnets huvud har ett omfång på i genomsnitt 35 cm. Det är stort! Slidväggarna buktar efter förlossningen, och ju större barn/huvud, ju längre tid barnet står långt ned i förlossningskanalen desto ökad risk. Men de allra flesta skador läker spontant bara du ger kroppen möjlighet. Starta lätt och öka stegvis. Läs mer om det här i avdelningen “Maternityhealth” här på bloggen. Undvik hopp, löpning, tunga lyft de första veckorna och öka stegvis under de första månaderna. Ha med tanken om “fjärde trimestern” det vill säga de tre första månaderna efter förlossningen. Då är det läkning, aktiv vila, promenader, bäckenbottenträning liksom allmän träning för magen och för resten av kroppen som gäller.

    Starta lätt och öka stegvis under

    fjärde trimestern.

     

    Vissa studier tyder på att den första vaginala förlossningen ökar risken för framfall tio gånger (Lieschen et al 2010). Kommande vaginala förlossningar ökar risken men inte lika mycket. Kejsarsnitt har inte samma påverkan på framfallsrisken, men om förlossningen startat som en vaginal förlossning som av någon anledning avbryts när barnet står långt ned i förlossningskanalen (slidan) så kan det finnas skador på bäckenbottenområdet och de inre bäckenorganen även om barnet till slut förlöses med kejsarsnitt.

    Vid vaginala förlossningarna där sugklocka / tång används blir vanligen påverkan på bäckenbotten större, och därmed ökar risken för defekter på bäckenbottenmuskler och strukturer. Sugklocka / tång antas öka risken för prolaps under hela livet med fem gånger. (Ashton-Miller & Delancey 2009)

    Övervikt, fetma

    Övervikt som gränsar mot fetma, liksom fetma ger ett högre tryck mot bäckenbotten och kan öka risken för framfall och buktande slidväggar. Sök råd hos läkare eller dietist.

    Arv

    Vissa bindvävssjukdomar, som exempelvis Ehler-Danlos syndrom liksom Marfans syndrom, påverkar hållfastheten. Här får du hjälp av din läkare, och här kan det vara extra viktigt med

     

    Rörelse, motion och belastning är fortsatt viktig även för den som har framfall. Att bara undvika gör dig inte starkare, tvärt om. Dock kan det vara klokt att ta hjälp för hur du kan starta, liksom hur du kan modifiera din träning för att stärka utan att onödigt belasta bäckenbotten. 

     

    Läs mer

    Framfall, vad är det?

    Kan framfall förebyggas?

    Framfall av bakre slidväggen och ändtarmen (rectocele)

    Framfall av främre slidväggen och urinblåsan (cystocele)

    Framfall av livmodern (livmoder prolaps)

     

  • Framfall, vad är det?

    Framfall i underlivet innebär en försvagning av vävnad i underlivet. Organ som urinblåsa, ändtarm och/eller livmoder sjunker då nedåt och kan bukta in mot slidan och eventuellt ned mot slidöppningen.
    Den vävnad som kan vara försvagad är slidans väggar och omgivande stödjevävnad (fascia), liksom ligament som ger stöd och håller upp de inre organen i bäckenet.

    I illustrationen ovan ser du till vänster “normal” placering av de inre organen. I den vänstra illustrationen har livmodern, mitt i bäckenet, glidit ned och in i slidans övre del. Det är ett litet livmoderframfall, och ett exempel på vad som kan hända vid ett framfall.

    …som en tampong/boll

    som sitter snett

     

    Framfall kan kännas som
    • en tampong som sitter snett 
    • en boll/klump som finns i underlivet
    • en tyngdkänsla mot underlivet
    • något buktar ut genom slidöppningen om man själv tittar med spegel, eller så syns en utåtbuktning precis innanför slidöppningen när man tittar med spegel
    • man kan känna själv (palpera) med ett finger i slidan och känna att något buktar mot öppningen. En del beskriver det som “det finns flera ingångar att om jag skulle föra in en tampong”.
    • smärta vid penetrerande sex/samlag, ibland mer smärta i vissa positioner än andra
    • obehag av att hoppa, hosta, nysa, “det känns som att underlivet håller på att åka ut”

    Men alla dessa symtom kan även ha andra orsaker än buktande slidväggar eller framfall.

    Framfall är generellt inte farligt, men det är alltid bra att undersöka och få reda på vad det är man känner för något. Om du har ett framfall kan du ev dra nytta av att modifiera din träning något. Rörelse och motion är viktigt för att fortsätta vara stark och ha en god allmän hälsa, men du kan se över lyftteknik och liknande. Se separat inlägg.

    Du kan även ha problem som
    • svårt få ut all avföring på toaletten, det känns som att avföring fastnar precis innanför ändtarmsöppningen och kommer inte ut
    • ändtarmen buktar mot slidöppningen när man försöker bajsa, och man får stötta upp slidväggens bakre vägg med sin tumme för att få ut avföring och förhindra buktningen
    • ev svårt tömma blåsan helt, urin kan bli kvar i blåsan och man måste kissa direkt igen fast man tror man tömde blåsan

    Vilka av de ovanstående symtom du känner av beror på vad det är som buktar.
    Om det är den främre slidväggen och urinblåsa/urinrör: mer besvär vid urinering, men även med tyngdkänsla mm.
    Om det är den bakre slidväggen som buktar: mer besvär vid tömning av tarm, men även med tyngdkänsla mm.
    Om det är själva livmodern: mer besvär med smärta vid penetrerande sex, tyngdkänsla mm.

     

    Framfall kan bero på en eller flera av nedanstående försvagningar

    • Rectocele: bakre slidväggen, ändtarm påverkas, kan ge besvär med att få ut avföring, tyngdkänsla
    • Cystocele: främre slidväggen, urinblåsa och urinrör påverkas, kan ge besvär med urinläckage, tyngdkänsla
    • Livmoder prolaps: livmodern sjunker ned i slidan, kan ge tyngdkänsla, smärta vid penetrerande sex/samlag
    • Enterocele: tunntarm sjunker in mot slidväggen från något håll.

     

    Läs mer om framfall

    Framfall av främre slidväggen och urinblåsa (cystocele)

    Framfall av bakre slidväggen och ändtarm (rectocele)

    Framfall av livmoder (livmoder prolaps)

    Kan framfall förebyggas?

     

    Undersök alltid hos en gynekolog för att få svar. Upplever du att du inte blir lyssnad till hos den du går till, boka undersökning till en annan gynekolog. Även fysioterapeuter med speciell inriktning kvinnors hälsa kan ställa diagnos. Allmänt utbildade fysioterapeuter har inte denna kunskap i sin grundutbildning.

     

  • Det kan påverka förklimakteriets besvär

     

    Förklimakteriet kan vara en period av hormon-oro och symtom som kan likna de vid PMS liksom vid klimakteriet. Besvären beror på att hormonerna svajar gentemot varandra, och man antar att stress kan spela en stor roll för besvären, och då är det stress i en mer generell bemärkelse än endast en fullbokad kalender.

    Här är några faktorer som jag brukar diskutera kring när det gäller det som exempelvis kan påverka smärta och/eller generell stress, och som kan påverka även kring förklimakteriet:

    Hormoner

    Den hormonella förändring som faktiskt sker är en del i helheten, som spelar roll. Samtidigt antas hormonproduktionen kunna påverkas av de andra faktorerna också – positivt eller negativt. Det går åt båda håll.

    Allmän hälsa och mående

    En god allmänhälsa och en god grund att stå på, ger en bättre förutsättning inför förändringar och påfrestningar som sker på kroppen.

    Muskel- ledsystem

    Smärta från muskler och/eller leder ger dels påverkan via själva smärtan, men även genom att man kanske inte kan motionera och röra sig på samma sätt som tidigare, eller att sömnen blir störd av smärtan.

    Mag- tarmsystem

    Mag- och tarmbesvär kan leda till att vi tar upp näringen sämre. Att det går för fort genom tarmen – eller för långsamt – är båda ett besvär. Man pratar allt mer om en form av låg gradig inflammation i tarmen som kan påverka hela magen och kroppen i stort, liksom just upptaget av det vi äter. Känner du dig ständigt uppblåst, gasig, har förstoppning eller diarreliknande avföring kan det vara viktigt att se över mat, stress och annat som kan påverka. För även stress och sömn påverkar mage och tarm i stor utsträckning.

    Inre bäckenorgan

    Hit räknar man exempelvis urinblåsa, urinrör, livmoder, slida liksom ändtarm. Förstoppning, hemorrojder, infektion, myom, framfall och annat kan påverka hur vi mår, hur vi kan motionera och om vi har ont eller oroar oss. Läs mer i separata kapitel.

    Rörelse, motion

    Kroppen är gjord för rörelse, motion och belastning. Att röra sig i vardagen och motionera regelbundet är viktigt för alla system i kroppen, liksom att dämpa de åldersförändringar som faktiskt sker i skelettet, musklerna och bindväven (fascian) som stegvis tappar hållfasthet och styrka. Motion i form av konditionsträning håller även hjärta, cirkulation och lungor i form, och ger ett skydd mot vissa sjukdomar, cancer, depression.

    Näring, vätska, mat och dryck

    Att äta allsidigt är en bra start, liksom att sträva efter att laga så mycket mat man själv kan från råvaror liksom att ha många färger på tallriken.
    Att äta ensidigt och/eller till övervägande del äta snabbmat och hårt producerad/framställd mat kan på sikt leda till besvär från mag- tarmkanalen, liksom problem att tillföra all näring som behövs.

    Mat get både kalorier och näring. Kalorier behövs för att vi exempelvis ska orka röra på oss, hålla igång alla system i kroppen och hålla kroppstemperaturen jämn. Det är som bränsle till en bil. Men samtidigt behöver man se till att man tankar med rätt bränsle. Att tanka med olja i en bensinmotor fungerar inte. På samma sätt behöver kroppen rätt näring i det vi äter och dricker.
    Snabbmat, hårt processad mat, chips, snacks, godis och läsk är många gånger rika på kalorier men snåla på näring. Det är näringen som bygger upp kroppen. Tar vi istället sallad, grönsaker, frukter, rotfrukter, groddar, bär så är de istället snåla på kalorier och rika på näring. Givetvis rekommenderar jag inte att man ska leva på grönsallad utan det är endast en jämförelse. Ät allsidigt och varierat. Läs mer om det i ett separat avsnitt här på bloggen.

     

    Kultur, tradition, familj

    Vad säger din omgivning om klimakteriet och förklimakteriet? Hur tänker man generellt om besvär, förändringar och det som upplevs i kroppen – sopas det under mattan, sjukdomlig-görs eller något där mitt emellan? Omgivningens och traditionens påverkan kan vara stark.

    Erfarenhet, rädsla

    God erfarenhet från omgivningen, föräldrar eller syskon kan hjälpa en att enklare förstå vad det är som händer i kroppen och vad man själv kan göra för att navigera framåt. Oro och rädsla för det som sker kan ge sämre sömn, mer stress, tydligare symtom.
    Rädsla för att det är något allvarligt fel i kroppen eller att man blivit sjuk kan öka oron och trycket på immunförsvaret. Samtidigt kanske stressen över ekonomi och framtid smyger sig på. Att läsa på, rådgöra med läkare / gynekolog, söka information är en klok väg att gå för att ta bort onödig oro och för att försöka förstå.
    Även oro för sjukdomar/skador som cancer, influensa, pandemi, benbrott, diskbråck stressar sinnet och kroppen.

    Återhämtning sömn

    Sömn är en viktig ventil för återhämtning och när sömnen störs, eller kortas alltför mycket för man inte “hinner sova”, påverkas återhämtningen negativt. Stressen på kroppen kan öka.
    Att sova bra är viktigt – men inte alltid så lätt för den som har sömnproblem. Sök hjälp för att “lära dig sova” via exempelvis KBT (kognitiv beteende terapi) om du haft besvär en längre tid. Läs även om andra tips här på bloggen för att förbättra möjligheterna för att somna och sova bättre.
    Återhämtning sker även i många andra former som att umgås med goda vänner, en promenad i stillhet i naturen, kultur, näringsrik mat i lagom mängd och via en mängd andra faktorer.

    Stress livssituation

    Ibland kan man få känslan av att en fulltecknad kalender är en positiv symbol för vår tid, fast det luckorna för återhämtning egentligen är lika viktiga. Att ha mycket att göra under vissa perioder i livet är inget farligt, men om stressen gör att du sover allt mindre, aldrig känner dig utvilad, springer runt som i ett hamsterhjul om dagarna, eller att tiden aldrig räcker till för det du egentligen vill göra – då kan det vara läge att se över sina dagar och se vad man kan dra ned på för att skapa mer luft i kalendern. Mycket att göra är i sig inte ohälsosamt. Inte heller stress till en viss gräns. Men om det pågår under en längre tid och/eller eskalerar stegvis kan det bli för mycket. Ta hjälp av någon att sortera vad du tycker är viktigt, och kontrollera att du har fått in rörelse/motion liksom egen tid, och tid för att varva ned inför nattsömnen.