Category: Press

  • Studie publicerad rehabilitering diastasoperation

    Studie publicerad rehabilitering diastasoperation

     

    Nu är vår studie publicerad med mina och kirurg Anders Olsson, Stockholm Hernia Center, tankar kring

    Träning Operation Rehabilitering

    = TOR konceptet vid rektusdiastasoperation. Så roligt!

     

     

    Vi har undersökt läkningen av linea alba (senan som opereras vid en rektusdiastasoperation) med ultraljud regelbundet under läkperioden för att se hur rehabilitering och övningar kan optimeras.

    Vi har följt patienterna med enkäter, liksom med registrerat smärta, besvär, komplikationer med mera, för att se hur patienter svarar på rehabilitering och träning efter operation.

    Det har gjort att vi har kommit fram till ett sätt som vi upplever fungerar mycket väl hos patienter och att patienterna känner sig trygga med att komma igång med anpassad motion och övningar, som stegras under 4 månaders tid.

     

    TOR

    Träning: innan operation. Vi ser vikten av att motionera enligt WHOs rekommendationer, liksom ha kroppskännedom om djupandning, bäckenbottenarbete liksom magarbete med olika intensitet och kraft.

    Operation: Anders valde operationsmetod beroende på patientens behov och anatomiska förutsättningar.

    Rehabilitering: Ett stegrande program som startade med ett preoperativt möte för att informera kring operationen och de första efterföljande veckorna. Här nedan kommer en mycket kortfattad sammanfattning.

    Postoperativt vecka 0-4 (månad 0-1)

    • Vardagsrörelse, promenader, stegra successivt
    • Övningar för att minska rörelserädsla liksom stimulera återgång balanserad neutral upprätt kroppshållning
    • Andningsövningar

    Postoperativt vecka 5-8 (månad 1-2)

    • Röra sig i vardagen, promenera, stegra successivt
    • Övningar för att
    • minska rörelserädsla
    • stimulera återgång balanserad neutral upprätt kroppshållning
    • andningsövningar
    • hitta lätt arbete bukväggen, alla magmuskler aktiva, i olika positioner, rörelser saggittal planet med rotationskomponenter
    • rörlighet rygg/bäcken
    • start av muskelstärkande träning i främst upprätta positioner, kontroll IAP

     

    Alla magmuskler involveras i övningarna från vecka 5, även de raka magmusklerna

    Postoperativt vecka 9-12 (månad 2-3)

    • Röra sig i vardagen, promenera, start av mer pulshöjande träning, muskelstärkande träning
    • Borttagande av gördel nattetid
    • Övningar för att
    • nå WHO rekommendation om rörelse
    • hitta arbete bukväggen, alla magmuskler aktiva, i olika positioner med stegring mot mer rotationskomponenter i övningar och ökande belastning
    • rörlighet rygg/bäcken
    • muskelstärkande träning, mer komplexitet och stegrande belastning, kontroll IAP
    • start av pulshöjande träning, exv motionscykling inomhus

    Postoperativt vecka 13-16 (månad 3-4)

    • Röra sig i vardagen, pulshöjande träning, muskelstärkande träning
    • Borttagande av gördel dagtid
    • Övningar för att
    • nå WHO rekommendation om rörelse
    • hitta arbete bukväggen, alla magmuskler aktiva, i olika positioner med stegring
    • generell rörlighet, undvik onödig töj av bukvägg i sagittal planet
    • muskelstärkande träning, mer komplexitet och stegrande belastning, återgång mot ordinarie träningsprogram
    • pulshöjande träning fortsatt, exv motionscykling inomhus

    Postoperativt vecka 17+ (månad 4+)

    • Röra sig i vardagen, pulshöjande träning, muskelstärkande träning
    • Gördelfri
    • Övningar för att
    • nå WHO rekommendation om rörelse
    • hitta arbete bukväggen, alla magmuskler aktiva, i olika positioner med stegring mot mer ”traditionella” magövningar som magplanka, sitdown-situp
    • generell rörlighet, undvik överdriven töj av bukvägg i sagittal planet
    • styrketräning, återtagande av ordinarie träning, samtal progression
    • pulshöjande träning, återtagande av ordinarie träning, samtal progression, starta av joggningsintervaller

     

    Läs hela studien här

    A Olsson, K Woxnerud, O Kiwanuka, G Sandblom, O Stackelberg, The TOR concept (training, operation, and rehabilitation) applied to a cohort of postpartum women with training-resistant symptomatic rectus diastasis: evaluation 1 year after surgery, BJSOpen Volume 7, Issue 1, February 2023, zrac162, https://doi.org/10.1093/bjsopen/zrac162

  • Studie publicerad: magen INNAN graviditet

    Studie publicerad: magen INNAN graviditet

    Nu är vår studie klar! Om hur magen / bukväggen ser ut INNAN graviditet.

    Varför ska man veta det?
    Om man inte vet hur det ser ut INNAN förändringar sker, då är det svårt att avgöra vad som är en förändring.

    Man behöver normalvärden för att se vad man bör utgå från.

    Hittills har man mest undersökt hur magen ser ut efter graviditet och förlossning, och diskuterat var gränser bör dras för vad som ses som en förändring, och man har främst (nästan endast) tittat på senan mitt i magen mellan de raka magmusklerna (linea alba för att bestämma om personen har en rektusdiastas).

     

     

     

    I vår studie inkluderade vi 71 friska kvinnor i åldern 19-50 år som aldrig varit gravid (inte i något stadium av graviditet). Medelålder blev 30,4 år och medel BMI 24.

    Vi undersökte alla kvinnor med ultraljud (från Medema Physio, GE ultraljud), liksom med måttband, och de fick besvara enkäter om exv ryggbesvär, allmän hälsa, urinläckage, ev problem med belastning i vardagen mm.

    Vad vi såg?

    Vi tittade på senan mitt i magen (linea alba)

    • Vårt medelmått precis ovanför naveln hamnade på 1 cm.
    • Av våra 71 kvinnor var det endast en kvinna som hade ett mått som var bredare än 2 cm.
    • Hittills har man sagt att 3 cm eller mer ses som rektusdiastas – men dessa mått kanske behöver ändras till 2 cm eller mer.
    • Under naveln (2 cm nedom naveln) har man hittills ofta angett att upp till 1,6 cm mellan de raka magmusklerna ses som normalvärden.
    • Vårt medelvärde hamnade på 0,2 cm, och ingen deltagare hade över 1 cm bredd.
    • Vissa deltagare (8 %) hade negativa värden (vilket var förvånande för många som läst studien), och 27 % av deltagarna hade 0 cm bredd. 
    • Här kan nog referensvärden behöva ändras för vad som ses som normalvärden.

     

    Nollvärde nedom naveln                                  Muskler ligger “omlott” dvs negativa värden nedom naveln

    Vi tittade även på senan vid sidan av respektive rak magmuskel (linea semilunaris)

    • Denna sena är mindre utforskad och vi har inte hittat några referensvärden. Men när hela magen växer under en graviditet påverkas hela bukens omfång (Brauman 2008*). Då verkar denna sena också kunna breddas (det uppstår en diastas här). Antingen mellan ett enda muskellager (yttre sneda muskeln till den raka magmuskeln), eller mellan alla tre lager muskler jämfört mot den raka magmuskeln.
    • Vi tog fram referensvärden för denna sena för aldrig gravida.
    • Eftersom det inte finns några referensvärden hittills och det inte finns några vedertagna punkter att mäta på, valde vi en punkt till höger om naveln, liksom precis under revbensbågen på höger sida. Punkterna valdes eftersom de är lätta att hitta anatomiskt.

    I vår pågående studie för kvinnor 3-12 mån efter förlossning mäter vi dessa punkter också, för att se om och i så fall hur, måtten är förändrade. Det är spännande!

    Mätpunkter

    Ryggliggande och stående mätning

    Vi mätte både i ryggliggande, liksom i stående. I princip alla mätningar som utförs sker i ryggliggande, men livet pågår ju ofta i upprätt position. Därför vill vi undersöka om det är någon skillnad mellan olika positioner, liksom få referensvärden för att jämföra mot hur det ser ut efter graviditet.

    Måttband

    Sen mätte vi med måttband också i olika positioner (ryggliggande, olika stående) – också där för att se om man kan se något med ett enkelt måttband, liksom för att få referensvärden till våra andra kommande studier.

    Vad vi såg i studien?

    • Att referensvärden för vad som anses som normalvärden troligen behöver och kommer att ändras. Redan nu finns förslag från European Hernia Society (EHS), liksom vår svenska SBU att ändra normalmåtten till 2 cm som ett högstavärde. Vår studie stöder detta.
    • Måtten under naveln bör nog också ses över.
    • Och vi gav förslag på mätpunkter för att registrera linea semilunaris, som också verkar kunna förändras vid uttöjning av hela bukväggen. (Denna sena opereras redan i vissa fall vid diastasoperationer, exv av Stockholm Hernia Centers kirurger Anders Olsson och Catharina Eriksen).

     

    Referens

    *Brauman 2008, Diastasis recti, clinical anatomy

    Vår studie: Woxnerud, Sandblom, Hedbeck, Olsson, Reference data on the normal abdominal wall anatomy and baseline characteristics in seventy-one nulliparous women, JAWS 2023

     

  • Poddcast om läckage, framfall, motion vid klimakteriet

    Poddcast om läckage, framfall, motion vid klimakteriet

    Klimakteriepodden läckage

     

    På klimakteriepodden kan du lyssna till en massa lärorika intervjuer om hälsan och måendet kring klimakteriet.

    Nu är avsnittet ute med mig där jag pratar om läckage, framfall, bäckenbotten och annat – besvär som inte bara uppkommer efter förlossning utan är relativt vanligt även kring klimakteriet.

    Är knip det som alltid hjälper?

    Stämmer det, som vissa säger, att kvinnor 50+ inte SKA springa, hoppa, göra situps och annat?

    In och lyssna, och läs mer på klimakteriepodden.se .

  • Smidighetsträning

    Smidighetsträning

     

    Intervju i Expressen om enkla smidighetsövningar på hemmaplan, som gör att man kan komma igång / fortsätta motionera och därigenom hålla sig i form. Regelbunden motion har effekt på den förväntade livslängden.

  • Poddcast om löpning 50+

    Poddcast om löpning 50+

     

    Gäst hos Maratonpodden under ledning av Petra Månström kring ämnet “Löparåldras med stil.

    Löparåldras med stil

    Jag och Michael Johansson medverkade och pratade bland annat om

    • vad man kan tänka på när det gäller löpning 50+
    • vad vi själva upplever
    • hur vi själva tränar och våra målsättningar
    • vad som händer i kroppen 50+ främst för kvinnor kring klimakteriet och menopaus

    och en massa annat.

    Lyssna på avsnittet här. 

    År 2020

  • Poddcast om löpning, bäckenet och bäckenbotten

    Poddcast om löpning, bäckenet och bäckenbotten

     

    Samtal i “Pace on earth” kring löpning, bäckenet och bäckenbotten som kraftcentrum, kroppen som helhet och vikten att se till alla delar i hela kedjan. För både kvinnor och män.

  • Poddcast Smärta kring klimakteriet

    Poddcast Smärta kring klimakteriet

     

    Samtal i Klimakteriepodden om smärta, vad det är, hur man ser på smärta idag. Många kvinnor kring klimakteriet upplever smärta och vi pratar om möjliga mekanismer, vad man själv kan göra och när man bör söka hjälp.

  • Så tränar du som gravid DN

    Så tränar du som gravid DN

     

    En lång och innehållsrik intervju för Insidan på Dagens Nyheter om hur man kan träna som gravid, nyttan av träning för gravida och vad man kan tänka på.

  • Poddcast om må bra genom klimakteriet

    Poddcast om må bra genom klimakteriet

     

    Samtal i podden Hälsa kommer inifrån (Holistic) där Petra Månström intervjuar mig om att må bra genom klimakteriet och vad som händer i kroppen under denna tid. Vad kan man själv göra?

  • Träna efter din ålder

    Träna efter din ålder

     

    Intervju i Damernas Värld med mig och Anna Lena Pettersson om att träna efter sin egen ålder.