Womens health by Woxnerud

Tag: framfall

  • Framfall och träning – menopaus

    Framfall och träning – menopaus

    Många har frågor kring framfall och träning.

    Framfall är något som kan uppkomma efter förlossning, främst vaginal förlossning, men det är även något som ökar med åldern. Efter menopaus och klimakteriet ökar risken att drabbas av besvär från underlivet, där framfall kan vara en faktor.

     

    • Vad är framfall? Trillar något ur kroppen och i såna fall vad?
    • Är det farligt?
    • Hur känns det och hur vet man om man har det?
    • Kan man träna och i så fall, vad kan man göra? 
    • Hur startar man och är det något man bör undvika?

    Få svar på dina frågor

    Vi har tagit fram ett live webbinar där du får svar på dessa vanliga frågor, och dessutom har möjlighet att live ställa dina egna frågor i ämnet till föreläsarna Katarina Woxnerud och Mary-Lou Richards Nilsson, båda leg naprapater med inriktning kvinnors hälsa med klinisk verksamhet på Hela Kvinnans Klinik i Stockholm.

    Läs mer om webbinaret här, där du även hittar länkar till anmälan

    Varmt välkommen!

  • Framfall och träning

    Framfall och träning

    Många har frågor kring framfall och träning.

     

    • Vad är framfall? Trillar något ur kroppen och i såna fall vad?
    • Är det farligt?
    • Hur känns det och hur vet man om man har det?
    • Kan man träna och i så fall, vad kan man göra? 
    • Hur startar man och är det något man bör undvika?

    Få svar på dina frågor

    Vi har tagit fram ett live webbinar där du får svar på dessa vanliga frågor, och dessutom har möjlighet att live ställa dina egna frågor i ämnet till föreläsarna Katarina Woxnerud och Mary-Lou Richards Nilsson.

    Läs mer om webbinaret här, där du även hittar länkar till anmälan

    Varmt välkommen!

  • Poddcast om läckage, framfall, motion vid klimakteriet

    Poddcast om läckage, framfall, motion vid klimakteriet

    Klimakteriepodden läckage

     

    På klimakteriepodden kan du lyssna till en massa lärorika intervjuer om hälsan och måendet kring klimakteriet.

    Nu är avsnittet ute med mig där jag pratar om läckage, framfall, bäckenbotten och annat – besvär som inte bara uppkommer efter förlossning utan är relativt vanligt även kring klimakteriet.

    Är knip det som alltid hjälper?

    Stämmer det, som vissa säger, att kvinnor 50+ inte SKA springa, hoppa, göra situps och annat?

    In och lyssna, och läs mer på klimakteriepodden.se .

  • Livmoderframfall, prolaps

    Framfall är ett samlingsnamn för någon form av buktning i underlivet:

    • livmoderprolaps: livmodern sjunker ned, kan ge tyngdkänsla, smärta vid penetrerande sex/samlag
    • cystocele: främre slidväggen, urinblåsa och urinrör påverkas, kan ge besvär med urinläckage, tyngdkänsla
    • rectocele: bakre slidväggen, ändtarm påverkas, kan ge besvär med att få ut avföring, tyngdkänsla
    • enterocele: tunntarm sjunker in mot slidväggen från något håll.

    Här tittar vi närmare på när livmodern påverkas och sjunker ned mot slidan och slidöppningen. Det som kallas prolaps, eller livmoderframfall.

    Att livmodern sjunker ned beror på att dess fäste och “upphängning” via stödjevävnad (fascia), ligament och / eller muskler har försvagats. Livmodern förankras via alla dessa gemensamt mot bäckenets insida, och vid bristningar och skador kan hållfastheten i påverkas. Ofta ses livmoderprolaps ses tillsammans med andra buktningar, som cystocele och rectocele.

    Det här kan ge besvär som

    • tyngdkänsla mot underlivet
    • som en boll / kula i underlivet och som känns obehaglig
    • som skavkänsla i underlivet med samtidigt tyngdkänsla eller känsla av en boll. Skavkänska i underlivet kan även enskilt bero på torra slemhinnor vilket kan förbättras med ökad fukt och/eller lokalt verkande östrogen i underlivet.
    • smärta vid penetrerande sex/samlag. Smärtan kan ibland variera beroende på kroppsposition under samlaget.

     

    Om du upplever detta bör du söka hjälp hos en gynekolog för att få undersökning och bedömning av hur det ser ut. Vid undersökning av livmoderframfall graderas hur långt ned livmodern och livmodertappen (den del där livmodern “börjar” längst ned) ligger.

    Lättare framfall ger sällan symtom eller besvär och många kvinnor har mindre framfall utan att veta om det. Det är inte farligt.

    Vid medelstora framfall och när livmodern närmar sig slidöppningen kan man få besvär. Beroende på hur långt ned livmodern ligger kan kvinnan ibland själv upptäcka förändringar om hon tittar med en spegel upp mot underlivet. För isär blygdläpparna och slappna av i bäckenbottenmusklerna för att se in genom slidöppningen. Ibland kan man se en “vägg” av vävnad som inte har funnits där tidigare. Boka alltid tid till gynekolog för undersökning om du upptäcker förändringar. Det behöver inte vara något som är fel eller farligt, men det är alltid bra att undersöka.

    Undersök gärna dig själv regelbundet och titta med spegel upp mot underlivet när du står upp utan underkläder. Då kan du få en bild av hur det ser ut just nu, och därigenom upptäcka om något ändras. Jag tänker det är extra viktigt att regelbundet undersöka sig själv när menstruationen har upphört. Den som tidigare har använt tampong eller menskopp har naturligt medvetet eller omedvetet känt delar av sitt underliv varje månad, men när menstruationen upphör finns inte detta moment med införande av tampong/menskopp kvar och undersökningen uteblir ofta.

    undersök gärna dig själv regelbundet,

    speciellt när menstruationen har upphört

     

    Framfall drabbar ofta kvinnor postmenopausalt, det vill säga efter att menstruationen har upphört. Vaginala förlossningar ökar risken för framfall, framför allt om sugklocka / tång har använts eller där det har uppkommit djupa bristningar i levator anii musklerna. Med ökad ålder blir vanligen musklerna i bäckenbotten allt svagare vilket gör att kvinnan behöver förlita sig allt mer på hållfasthet i stödjevävnad och ligamenten. Om stödet från dessa också försvagas kan livmodern sjunka ned.

    Undersök hos en gynekolog för att få diagnos och hjälp. De kan känna och se hur det ser ut.

    Ibland kan buktningar kännas tydligare när man står upp eller sitter, jämfört med om man ligger ned. Anledningen till det är att de inre organen sjunker nedåt som en följd av tyngdkraften (jordens gravitationskraft) och när du står eller sitter så sjunker organen rakt ned mot bäckenbotten. När du ligger på exempelvis rygg sjunker organen mer ned mot ryggen. Det kan ge olika besvär och olika känning.

    Ibland kanske gynekologen inte upptäcker det du upplever som en buktning, om undersökningen endast sker ryggliggande. Fråga gärna om gynekologen kan undersöka i dig i den position där du har mest besvär för att få svar på vad det är du känner.

     

    Läs mer

    Vad beror framfall på?

    Framfall, vad är det?

    Kan framfall förebyggas?

     

  • Kan framfall förebyggas?

     

    NEJ: går inte att reparera eventuella skador som redan har uppkommit.
    JA: man kan göra mycket för att hantera de försvagningar och/eller ev skador man redan har.

     

    För att förebygga kan man titta på

    Undvik förstoppning

    Att regelbundet krysta hårt för att få ut avföring ökar trycket mot bäckenbotten och mot ev redan försvagad struktur.

    Undvik tunga lyft

    Generellt är rådet att undvika lyfta tung. Men det som är tungt för en person kanske är lätt för en annan. Att fortsätta styrketräna för att behålla en stark kropp innebär att vardagens belastning relativt sett blir lägre. Matkassarna blir allt lättare att bära i takt med att du blir starkare. När du lyfter något bör du ha god kontroll på ditt inre buktryck, se mer nedan.

    Vad som är tungt för en person

    kan vara lätt för en annan

     

    Undvik situationer som kan leda till hårt kroniskt hostande

    Att kroniskt hosta hårt ställer höga krav på hållfastheten i bäckenbotten. Om det finns försvagningar och små skador så kan dessa påverkas negativt över tid. Kronisk hosta har ofta samband med luftvägs- och/eller lungbesvär, rådfråga din läkare om du har kronisk hosta av någon anledning.

    Styrketräna!

    Styrketräna för att bli starkare i hela kroppen generellt. Här är det viktigt att du startar lätt och arbetar med god teknik. Öka belastningen stegvis i den takt som din kropp kan hantera. Vid träning är det viktigt att du har kontroll på ditt inre buktryck (IAP intra abdominal pressure), och att du via träning lär dig att hantera det.

    Fortsätt motionera och stärka kroppen!

    Motion och rörelse stärker hela kroppen och samtidigt blir bäckenbottenmusklerna och dess stödjevävnad starkare. Undvik hopp och löpning i början om du har besvär. Starta lättare med motionsformer som inte innebär stötvis belastning, som vattenträning, crosstrainer, cykling.

    Kontrollera inre buktrycket

    Kontroll på det inre buktrycket innebär att du vet hur du arbetar med bäckenbottenmusklerna optimalt, läs mer här nedan. Bäckenbottenmuskelträning kan inte förhindra eller förbättra prolaps, men att ha generellt starka muskler i bäckenbotten, tillsammans med mage och god andning kan göra att du bättre kan hantera det inre buktrycket så du inte får överdrivet tryck via omedveten krystning mot bäckenbotten. Läs mer om buktrycket i ett eget inlägg.

    Träna bäckenbottenmusklerna: styrka och avspänning

    Bäckenbottenmusklerna kan tränas för medvetenhet om hur de arbetar, och för att även stärka dessa. Styrkan man minska med ökad ålder. Var noggrann med att samtidigt alltid träna avspänning av musklerna. Att knipa med bäckenbottenmusklerna hela tiden kan leda till överspända muskler vilket i sin tur kan leda till besvär, diffus bäckensmärta liksom att musklerna till slut blir svagare. Läs mer om detta i separata inlägg.

    Vid arbete med musklerna ska bäckenbottenområdet lyftas uppåt, men ibland krystar kvinnan istället och får då ett tryck ned mot bäckenbotten. Det är ett mindre optimalt sätt att arbeta på. Vissa studier tyder på att det även är relativt vanligt att andra muskler kompenserar när man tror man kniper med bäckenbottenmusklerna. Kanske man främst arbetar med sätesmusklerna i skinkorna, med lårens insida eller med magen. Undersök för att veta att du arbetar rätt. Läs mer om hur du kan arbeta med musklerna här.

     

  • Rectocele, framfall ändtarmen, läckage

    Vi pratar framfall och vad som kan hända i underlivet vid ett framfall. Det är relativt vanligt med någon av dessa buktningar:

    • Rectocele: bakre slidväggen, ändtarm påverkas, kan ge besvär med att få ut avföring, tyngdkänsla
    • Cystocele: främre slidväggen, urinblåsa och urinrör påverkas, kan ge besvär med urinläckage, tyngdkänsla
    • Livmoder prolaps: livmodern sjunker ned i slidan, kan ge tyngdkänsla, smärta vid penetrerande sex/samlag
    • Enterocele: tunntarm sjunker in mot slidväggen från något håll.

    Här tittar vi närmare på när ändtarmen påverkas och kommer ur position, det som kallas rectocele.

     

    Om den bakre slidväggen försvagas och tappar hållfasthet, sjunker organen på väggens andra sida in. Bakåt finner vi ändtarmen, liksom ibland tunntarmen.

    Det här kan ge besvär med att få ut avföring liksom läckage som

    • du har svårt att få ut avföring, det kan kännas som att avföringen behöver komma ut men den kommer inte i “position”. Det blir som en ficka av avföring nära ändtarmsöppningen som inte vill komma ut. Kanske du behöver ställa dig upp och röra dig lite för att få avföringen i en annan position för att sedan få ut den. När ändtarmen buktar in mot slidväggen kan det bli som en fick-bildning varifrån det kan bli svårt att få ut avföring 
    • du får ut en viss del avföring, men inte allt. Det känns som att resten ligger på “fel ställe”. Även här kan det ha bildats som en ficka när ändtarmen buktar in mot slidan.
    • du behöver använda dig av “tumtricket” det vill säga stötta upp den bakre slidväggen med din tumme för att hålla emot så avföringen kan färdas mot ändtarmsöppningen. Om du inte har tummen på plats gör krystningarna att ändtarmen istället buktar in mot slidan, och avföringen med den.

    “tumtricket”

    • om avföring blir kvar och inte kommer ut så kan det leda till förstoppning. Tjocktarmens nedre delar fortsätter att utvinna så mycket vätska som det går från avföringen, som blir liggande längre tid än tänkt i slutet av tarmen, vilket leder till hårdare avföring 
    • förstoppningen kan leda till att vätska sipprar igenom ovanifrån och det kan bli läckage av vätska från ändtarmen.
    • när du är bajsnödig kan det kännas tungt mot underlivet och bäckenbotten.

     

    Rectocele kan även ge känsla av tyngd i underlivet, som en “boll” eller “kula” i underlivet, som att något buktar ned och ut. Det kan även ge smärta vid penetrerande samlag/sex. Att stå på alla fyra kan göra att ändtarmen sjunker in mer mot slidans vägg och buktningen känns tydligare. Det samma gäller vid sittande position.

    Ryggliggande position kan göra att tarmen sjunker bakåt och buktar mindre in i slidan, vilket kan kännas som underlättande.

    Om du tittar på ditt underliv med en spegel så kan man ibland själv se innanför själva slidöppningen (för blygdläpparna åt sidorna och slappna av i bäckenbottenmusklerna) att det är som ett “lock” av vävnad på insidan. Det kan vara någon av slidväggarna som buktar, eller livmodern som sjunker ned.

    Undersök hos en gynekolog för att få diagnos och hjälp. De kan känna och se hur det ser ut.

    Ibland kan buktningar kännas tydligare när man står upp eller sitter, jämfört med om man ligger ned. Anledningen till det är att de inre organen sjunker nedåt som en följd av tyngdkraften (jordens gravitationskraft) och när du står eller sitter så sjunker organen rakt ned mot bäckenbotten. När du ligger på exempelvis rygg sjunker organen mer ned mot ryggen. Det kan ge olika besvär och olika känning.

    Ibland kanske gynekologen inte upptäcker det du upplever som en buktning, om undersökningen endast sker ryggliggande. Fråga gärna om gynekologen kan undersöka i dig i den position där du har mest besvär för att få svar på vad det är du känner.

     

    Läs mer

    Framfall, vad är det?

    Kan framfall förebyggas?

     

  • Cystocele, urinblåsan framfall, läckage

    När vi pratar framfall och vad som kan hända i underlivet vid ett framfall så är det relativt vanligt med någon av dessa buktningar:

    • Cystocele: främre slidväggen, urinblåsa och urinrör påverkas, kan ge besvär med urinläckage, tyngdkänsla
    • Rectocele: bakre slidväggen, ändtarm påverkas, kan ge besvär med att få ut avföring, tyngdkänsla
    • Livmoder prolaps: livmodern sjunker ned i slidan, kan ge tyngdkänsla, smärta vid penetrerande sex/samlag
    • Enterocele: tunntarm sjunker in mot slidväggen från något håll.

    Här tittar vi närmare på när urinblåsa och urinrör påverkas och kommer ur position, det som kallas cystocele.

     

    Om den främre slidväggen försvagas och tappar hållfasthet, sjunker organen på väggens andra sida in. Framför slidan ligger urinblåsa och urinrör.

    Det här kan ge besvär med läckage och att tömma blåsan som

    • du har svårt att få ut all urin på en gång och måste röra dig lite på toaletten fram och tillbaka för att få ut allt. Här kan det ha bildats som en ficka i urinblåsan där urin blir kvar. Lite som en bag-in-box där det är svårt att få ut det sista innehållet till “tappen”, utan att skvimpa på hela förpackningen. För att återknyta till kissandet så hjälper det att röra på sig, eller ställa sig upp, så att urinblåsan ändrar lite position och urinet “skvalpar rätt” och kan komma ut.
    • du kissar klart, ställer dig upp men känner att “ooops, jag måste kissa mer”. Och när du sätter dig ned igen kommer det mer urin. Även detta kan bero på att det har bildats som en ficka i urinblåsan där urin blir kvar, likt ovan. När du ställer dig upp så ändrar urinblåsan lite position och urinet “skvalpar rätt” så det kan komma ut.

    …likt en bag-in-box där vätska blir kvar som i en ficka

    • du kissar klart, ställer dig upp och känner att “oooops, det kom några droppar i underkläderna”, fast du inte kände dropparna. Här kan det vara lite urin som blir kvar i ett “veckat” urinrör. Veckningen kommer av att urinblåsa och urinrör kommit lite ur position och sjunkit ned och veck uppstår.
    • du har svårt att hålla tätt och läcker urin. Buktningar kan påverka möjligheten att sluta tätt. Samtidigt kan andra muskler i underlivet också vara påverkade, skadade eller försvagade så du får svårt att hålla tätt. 
    • när du är rejält kissnödig kan det kännas tungt mot underlivet och bäckenbotten.

     

    Cystocele kan även ge känsla av tyngd i underlivet, som att tampong sitter snett, som att något buktar ned och ut. Det kan även ge smärta vid penetrerande samlag/sex. Att ligga på rygg kan göra att blåsan sjunker in mer mot slidans vägg och buktningen känns tydligare. Det samma gäller vid sittande.

    Framåtlutad position kan göra att urinblåsan sjunker framåt och buktar mindre in i slidan, vilket kan kännas som underlättande.

    Om du tittar på ditt underliv med en spegel så kan man ibland själv se innanför själva slidöppningen (för blygdläpparna åt sidorna och slappna av i bäckenbottenmusklerna) att det är som ett “lock” av vävnad på insidan. Det kan vara någon av slidväggarna som buktar, eller livmodern som sjunker ned.

    Undersök hos en gynekolog för att få diagnos och hjälp. De kan känna och se hur det ser ut.

    Ibland kan buktningar kännas tydligare när man står upp eller sitter, jämfört med om man ligger ned. Anledningen till det är att de inre organen sjunker nedåt som en följd av tyngdkraften (jordens gravitationskraft) och när du står eller sitter så sjunker organen rakt ned mot bäckenbotten. När du ligger på exempelvis rygg sjunker organen mer ned mot ryggen. Det kan ge olika besvär och olika känning.

    Ibland kanske gynekologen inte upptäcker det du upplever som en buktning, om undersökningen endast sker ryggliggande. Fråga gärna om gynekologen kan undersöka i dig i den position där du har mest besvär för att få svar på vad det är du känner.

     

     

    Läs mer

    Framfall, vad är det?

    Kan framfall förebyggas?

    Framfall av bakre slidväggen och ändtarmen (rectocele)

  • Vad beror framfall på?

     

    Ett framfall, det vill säga buktande slidväggar i underlivet, kan ha olika orsaker. Anledningen till att buktningarna är att stödjevävnad (fascia), musklerna och/eller ligament (ledband som håller organen på plats inuti bäckenet) försvagats av någon anledning.

    Framfall kan uppkomma i samband med en graviditet och vaginal förlossning, eller det kan ta flera år att utveckla.

     

    Ålder och menopaus

    Med ökad ålder, liksom med förändrade hormonhalter kring menopaus förändras hållfastheten i underlivet och kan försvagas. Att du upplever framfall och buktande väggar i underlivet nu vid klimakteriet behöver alltså inte bero på att du har gjort något just nu som har skapat försvagningarna. I stället är det gamla skador som ger sig till känna. Alternativt kan det vara förändringar som pågått under en längre tid (som inte är graviditetsrelaterade) och som till slut blir tillräckligt stora för att man ska bli medveten om dem.

    Under de fertila åren med normalt höga hormonhalter har man kunnat hantera eventuella buktningar och försvagningar som funnits, men när sedan hormonhalterna börjar dala och hållfastheten försämras kan symtom och besvär uppkomma.

    Gamla skador kan ge sig till känna kring klimakteriet

    Tunga lyft

    Tunga lyft där ett högt tryck skapas på kroppens insida och där trycket riktas ned mot underlivet utan kontroll kan bidra till besvär liksom uppkomsten av framfall. Här kan det vara bra att lära sig god lyftteknik samt att kontrollera att man arbetar med bäckenbotten och magen på ett effektivt sätt. Det är inte självklart att man arbetar rätt. Vissa studier visar på att 30-45 % av alla som får instruktion om bäckenbottenarbete (knip) arbetar med fel muskler och i fel riktning. Man krystar och trycker ned mot bäckenbotten istället för att lyfta upp och avlasta. Läs mer i ett annat inlägg.

    Vid lyft kan det vara något/några tunga rejält tunga lyft som kan leda till buktningen/framfallet, eller att man plötsligt känner av det. Eller så kan besvären uppstå under en längre tid och mer smygande. Det kan vara upprepade tyngre lyft under en längre tid som gör att vävnaden påverkas stegvis.

    Styrketräning för att stärka kroppen generellt är positivt. Se gärna över din lyftteknik, hur du andas och hur du arbetar med bäckenbotten och magstödet för att minska onödigt tryck mot bäckenbotten och det försvagningar som finns. Styrketräning gör dig stegvis starkare. Det innebär att vardagens belastning relativt sett minskar, ju starkare du blir. Träna för att vara starkare än din vardag.

    Träna för att vara starkare än din vardag.

    Kronisk hosta/KOL

    Ett högt tryck mot bäckenbotten och de inre organen i form av hosta och/eller luftrörs- och lungsjukdomar kan bidra till framfallsproblematik, liksom bidra till att skapa dessa besvär. Prata med din läkare om vad du kan göra.

    Kronisk förstoppning

    Förstoppning är ett gissel för underlivsproblem och framfall. Att vara kroniskt förstoppad där man nästan alltid tvingas krysta hårt för att få ut avföring påverkar i de allra flesta fall underlivet negativt. Den som har små skador och försvagningar av andra orsaker, bör in i det längsta försöka undvika förstoppning. Läs separata inlägg om detta. Sök hjälp hos läkare, dietist eller liknande för att få individuella råd. Generellt är rörelse och motion positivt för tarmen, prova med psylliumfröskal / husk, linfrön, katrinplommon, plommon, torkade aprikoser och liknande för att få mer fart på magen, och drick tillräckligt med vatten för att få bra konsistens. Även tarmens bakterieflora är viktig för att ha en god tarmhälsa och här kan probiotika vara ett alternativ (tillförsel av goda tarmbakterier i form av kapslar). Fiberrik mat och mycket råkost och råa grönsaker är också generella och enkla råd att starta med.

    Graviditet

    De flesta kvinnor har buktande slidväggar efter en vaginal förlossning, det är helt normalt. Barnets huvud har ett omfång på i genomsnitt 35 cm. Det är stort! Slidväggarna buktar efter förlossningen, och ju större barn/huvud, ju längre tid barnet står långt ned i förlossningskanalen desto ökad risk. Men de allra flesta skador läker spontant bara du ger kroppen möjlighet. Starta lätt och öka stegvis. Läs mer om det här i avdelningen “Maternityhealth” här på bloggen. Undvik hopp, löpning, tunga lyft de första veckorna och öka stegvis under de första månaderna. Ha med tanken om “fjärde trimestern” det vill säga de tre första månaderna efter förlossningen. Då är det läkning, aktiv vila, promenader, bäckenbottenträning liksom allmän träning för magen och för resten av kroppen som gäller.

    Starta lätt och öka stegvis under

    fjärde trimestern.

     

    Vissa studier tyder på att den första vaginala förlossningen ökar risken för framfall tio gånger (Lieschen et al 2010). Kommande vaginala förlossningar ökar risken men inte lika mycket. Kejsarsnitt har inte samma påverkan på framfallsrisken, men om förlossningen startat som en vaginal förlossning som av någon anledning avbryts när barnet står långt ned i förlossningskanalen (slidan) så kan det finnas skador på bäckenbottenområdet och de inre bäckenorganen även om barnet till slut förlöses med kejsarsnitt.

    Vid vaginala förlossningarna där sugklocka / tång används blir vanligen påverkan på bäckenbotten större, och därmed ökar risken för defekter på bäckenbottenmuskler och strukturer. Sugklocka / tång antas öka risken för prolaps under hela livet med fem gånger. (Ashton-Miller & Delancey 2009)

    Övervikt, fetma

    Övervikt som gränsar mot fetma, liksom fetma ger ett högre tryck mot bäckenbotten och kan öka risken för framfall och buktande slidväggar. Sök råd hos läkare eller dietist.

    Arv

    Vissa bindvävssjukdomar, som exempelvis Ehler-Danlos syndrom liksom Marfans syndrom, påverkar hållfastheten. Här får du hjälp av din läkare, och här kan det vara extra viktigt med

     

    Rörelse, motion och belastning är fortsatt viktig även för den som har framfall. Att bara undvika gör dig inte starkare, tvärt om. Dock kan det vara klokt att ta hjälp för hur du kan starta, liksom hur du kan modifiera din träning för att stärka utan att onödigt belasta bäckenbotten. 

     

    Läs mer

    Framfall, vad är det?

    Kan framfall förebyggas?

    Framfall av bakre slidväggen och ändtarmen (rectocele)

    Framfall av främre slidväggen och urinblåsan (cystocele)

    Framfall av livmodern (livmoder prolaps)

     

  • Framfall, vad är det?

    Framfall i underlivet innebär en försvagning av vävnad i underlivet. Organ som urinblåsa, ändtarm och/eller livmoder sjunker då nedåt och kan bukta in mot slidan och eventuellt ned mot slidöppningen.
    Den vävnad som kan vara försvagad är slidans väggar och omgivande stödjevävnad (fascia), liksom ligament som ger stöd och håller upp de inre organen i bäckenet.

    I illustrationen ovan ser du till vänster “normal” placering av de inre organen. I den vänstra illustrationen har livmodern, mitt i bäckenet, glidit ned och in i slidans övre del. Det är ett litet livmoderframfall, och ett exempel på vad som kan hända vid ett framfall.

    …som en tampong/boll

    som sitter snett

     

    Framfall kan kännas som
    • en tampong som sitter snett 
    • en boll/klump som finns i underlivet
    • en tyngdkänsla mot underlivet
    • något buktar ut genom slidöppningen om man själv tittar med spegel, eller så syns en utåtbuktning precis innanför slidöppningen när man tittar med spegel
    • man kan känna själv (palpera) med ett finger i slidan och känna att något buktar mot öppningen. En del beskriver det som “det finns flera ingångar att om jag skulle föra in en tampong”.
    • smärta vid penetrerande sex/samlag, ibland mer smärta i vissa positioner än andra
    • obehag av att hoppa, hosta, nysa, “det känns som att underlivet håller på att åka ut”

    Men alla dessa symtom kan även ha andra orsaker än buktande slidväggar eller framfall.

    Framfall är generellt inte farligt, men det är alltid bra att undersöka och få reda på vad det är man känner för något. Om du har ett framfall kan du ev dra nytta av att modifiera din träning något. Rörelse och motion är viktigt för att fortsätta vara stark och ha en god allmän hälsa, men du kan se över lyftteknik och liknande. Se separat inlägg.

    Du kan även ha problem som
    • svårt få ut all avföring på toaletten, det känns som att avföring fastnar precis innanför ändtarmsöppningen och kommer inte ut
    • ändtarmen buktar mot slidöppningen när man försöker bajsa, och man får stötta upp slidväggens bakre vägg med sin tumme för att få ut avföring och förhindra buktningen
    • ev svårt tömma blåsan helt, urin kan bli kvar i blåsan och man måste kissa direkt igen fast man tror man tömde blåsan

    Vilka av de ovanstående symtom du känner av beror på vad det är som buktar.
    Om det är den främre slidväggen och urinblåsa/urinrör: mer besvär vid urinering, men även med tyngdkänsla mm.
    Om det är den bakre slidväggen som buktar: mer besvär vid tömning av tarm, men även med tyngdkänsla mm.
    Om det är själva livmodern: mer besvär med smärta vid penetrerande sex, tyngdkänsla mm.

     

    Framfall kan bero på en eller flera av nedanstående försvagningar

    • Rectocele: bakre slidväggen, ändtarm påverkas, kan ge besvär med att få ut avföring, tyngdkänsla
    • Cystocele: främre slidväggen, urinblåsa och urinrör påverkas, kan ge besvär med urinläckage, tyngdkänsla
    • Livmoder prolaps: livmodern sjunker ned i slidan, kan ge tyngdkänsla, smärta vid penetrerande sex/samlag
    • Enterocele: tunntarm sjunker in mot slidväggen från något håll.

     

    Läs mer om framfall

    Framfall av främre slidväggen och urinblåsa (cystocele)

    Framfall av bakre slidväggen och ändtarm (rectocele)

    Framfall av livmoder (livmoder prolaps)

    Kan framfall förebyggas?

     

    Undersök alltid hos en gynekolog för att få svar. Upplever du att du inte blir lyssnad till hos den du går till, boka undersökning till en annan gynekolog. Även fysioterapeuter med speciell inriktning kvinnors hälsa kan ställa diagnos. Allmänt utbildade fysioterapeuter har inte denna kunskap i sin grundutbildning.