Förklimakteriet kan vara en period av hormon-oro och symtom som kan likna de vid PMS liksom vid klimakteriet. Besvären beror på att hormonerna svajar gentemot varandra, och man antar att stress kan spela en stor roll för besvären, och då är det stress i en mer generell bemärkelse än endast en fullbokad kalender.
Här är några faktorer som jag brukar diskutera kring när det gäller det som exempelvis kan påverka smärta och/eller generell stress, och som kan påverka även kring förklimakteriet:
Hormoner
Den hormonella förändring som faktiskt sker är en del i helheten, som spelar roll. Samtidigt antas hormonproduktionen kunna påverkas av de andra faktorerna också – positivt eller negativt. Det går åt båda håll.
Allmän hälsa och mående
En god allmänhälsa och en god grund att stå på, ger en bättre förutsättning inför förändringar och påfrestningar som sker på kroppen.
Muskel- ledsystem
Smärta från muskler och/eller leder ger dels påverkan via själva smärtan, men även genom att man kanske inte kan motionera och röra sig på samma sätt som tidigare, eller att sömnen blir störd av smärtan.
Mag- tarmsystem
Mag- och tarmbesvär kan leda till att vi tar upp näringen sämre. Att det går för fort genom tarmen – eller för långsamt – är båda ett besvär. Man pratar allt mer om en form av låg gradig inflammation i tarmen som kan påverka hela magen och kroppen i stort, liksom just upptaget av det vi äter. Känner du dig ständigt uppblåst, gasig, har förstoppning eller diarreliknande avföring kan det vara viktigt att se över mat, stress och annat som kan påverka. För även stress och sömn påverkar mage och tarm i stor utsträckning.
Inre bäckenorgan
Hit räknar man exempelvis urinblåsa, urinrör, livmoder, slida liksom ändtarm. Förstoppning, hemorrojder, infektion, myom, framfall och annat kan påverka hur vi mår, hur vi kan motionera och om vi har ont eller oroar oss. Läs mer i separata kapitel.
Rörelse, motion
Kroppen är gjord för rörelse, motion och belastning. Att röra sig i vardagen och motionera regelbundet är viktigt för alla system i kroppen, liksom att dämpa de åldersförändringar som faktiskt sker i skelettet, musklerna och bindväven (fascian) som stegvis tappar hållfasthet och styrka. Motion i form av konditionsträning håller även hjärta, cirkulation och lungor i form, och ger ett skydd mot vissa sjukdomar, cancer, depression.
Näring, vätska, mat och dryck
Att äta allsidigt är en bra start, liksom att sträva efter att laga så mycket mat man själv kan från råvaror liksom att ha många färger på tallriken.
Att äta ensidigt och/eller till övervägande del äta snabbmat och hårt producerad/framställd mat kan på sikt leda till besvär från mag- tarmkanalen, liksom problem att tillföra all näring som behövs.
Mat get både kalorier och näring. Kalorier behövs för att vi exempelvis ska orka röra på oss, hålla igång alla system i kroppen och hålla kroppstemperaturen jämn. Det är som bränsle till en bil. Men samtidigt behöver man se till att man tankar med rätt bränsle. Att tanka med olja i en bensinmotor fungerar inte. På samma sätt behöver kroppen rätt näring i det vi äter och dricker.
Snabbmat, hårt processad mat, chips, snacks, godis och läsk är många gånger rika på kalorier men snåla på näring. Det är näringen som bygger upp kroppen. Tar vi istället sallad, grönsaker, frukter, rotfrukter, groddar, bär så är de istället snåla på kalorier och rika på näring. Givetvis rekommenderar jag inte att man ska leva på grönsallad utan det är endast en jämförelse. Ät allsidigt och varierat. Läs mer om det i ett separat avsnitt här på bloggen.
Kultur, tradition, familj
Vad säger din omgivning om klimakteriet och förklimakteriet? Hur tänker man generellt om besvär, förändringar och det som upplevs i kroppen – sopas det under mattan, sjukdomlig-görs eller något där mitt emellan? Omgivningens och traditionens påverkan kan vara stark.
Erfarenhet, rädsla
God erfarenhet från omgivningen, föräldrar eller syskon kan hjälpa en att enklare förstå vad det är som händer i kroppen och vad man själv kan göra för att navigera framåt. Oro och rädsla för det som sker kan ge sämre sömn, mer stress, tydligare symtom.
Rädsla för att det är något allvarligt fel i kroppen eller att man blivit sjuk kan öka oron och trycket på immunförsvaret. Samtidigt kanske stressen över ekonomi och framtid smyger sig på. Att läsa på, rådgöra med läkare / gynekolog, söka information är en klok väg att gå för att ta bort onödig oro och för att försöka förstå.
Även oro för sjukdomar/skador som cancer, influensa, pandemi, benbrott, diskbråck stressar sinnet och kroppen.
Återhämtning sömn
Sömn är en viktig ventil för återhämtning och när sömnen störs, eller kortas alltför mycket för man inte “hinner sova”, påverkas återhämtningen negativt. Stressen på kroppen kan öka.
Att sova bra är viktigt – men inte alltid så lätt för den som har sömnproblem. Sök hjälp för att “lära dig sova” via exempelvis KBT (kognitiv beteende terapi) om du haft besvär en längre tid. Läs även om andra tips här på bloggen för att förbättra möjligheterna för att somna och sova bättre.
Återhämtning sker även i många andra former som att umgås med goda vänner, en promenad i stillhet i naturen, kultur, näringsrik mat i lagom mängd och via en mängd andra faktorer.
Stress livssituation
Ibland kan man få känslan av att en fulltecknad kalender är en positiv symbol för vår tid, fast det luckorna för återhämtning egentligen är lika viktiga. Att ha mycket att göra under vissa perioder i livet är inget farligt, men om stressen gör att du sover allt mindre, aldrig känner dig utvilad, springer runt som i ett hamsterhjul om dagarna, eller att tiden aldrig räcker till för det du egentligen vill göra – då kan det vara läge att se över sina dagar och se vad man kan dra ned på för att skapa mer luft i kalendern. Mycket att göra är i sig inte ohälsosamt. Inte heller stress till en viss gräns. Men om det pågår under en längre tid och/eller eskalerar stegvis kan det bli för mycket. Ta hjälp av någon att sortera vad du tycker är viktigt, och kontrollera att du har fått in rörelse/motion liksom egen tid, och tid för att varva ned inför nattsömnen.