Category: Klimakteriet

  • Varför uppkommer vallningar?

    Varför uppkommer vallningar?

    Värmevallningar och svettningar kan kopplas till de lägre östrogenhalterna men den exakta mekanismen är ännu inte helt klarlagd.

    Troligen beror symtomen på att kroppens naturliga termostat i hjärnan rubbas som en följd av det komplexa samspelet mellan hormoner i hela kroppen. Hjärnan smalnar av ”temperaturzonen” för den normala kroppstemperaturen och reagerar därför starkare om temperaturen hamnar utanför denna zon.

    Hjärnans temperaturcentrum smalnar av och reagerar tidigare

    Om hjärnan läser av en aldrig så liten temperaturstegring skickas direkt signaler till den centrala regleringen av kroppstemperaturen med order om att bli av med överskottsvärmen. Blodet styrs då om till de mer ytliga blodkärlen nära huden som blir röd och varm, samtidigt som svettkörtlarna stimuleras till produktion av svett. På det här sättet blir kroppen effektivt av med överskottsvärmen och hamnar igen inom den centralt inställda temperaturzonen.

     

    Att termostaten i hjärnan blir mer instabil kring menopausen tror man kan kopplas till att produktionen av hormonet endorfin (beta-endorfin) minskar. Eftersom fysisk aktivitet liksom akupunktur kan öka mängden endorfiner, kan det vara värt att prova för den som önskar lindra besvären.

     

    Läs mer

     

  • Kan vallningar minska med motion?

    Kan vallningar minska med motion?

    Här finns det inga entydiga svar. Vissa studier tyder på att det går, andra att motion och träning inte har någon direkt effekt på värmevallningarnas intensitet eller hur ofta de kommer.

    Däremot kan all motion göra att du

    • blir tröttare och somnar lättare
    • sover bättre under natten
    • minskar stressen generellt vilket indirekt kan påverka sömnen positivt
    • påverka humöret positivt och risken för depression


    Här är några olika studier

    Först några som tyder på att motion kan underlätta

    Hos fysiskt aktiva kvinnor efter menopausen var det bara hälften så vanligt med moderata till svåra värmevallning/svettning (21.5%) jämfört med kontrollgrupp (43.8%).
    Kanske resultatet kan vara en effekt av vilka som ingick i studien, men kan även bero på att träning kan ha en positivt effekt på symptomen (Hammar 1990)

    En liten studie med endast 30 tidigare inaktiva deltagare delades in i två grupper: 15 st träningsgrupp, 15 st östrogenterapi
    Träningen var 3 ggr/v i 12 veckors tid. Östrogen togs oralt (via munnen) i 12 veckor.
    Träningsgruppen rapporterade om minskat antal och lägre svårighetsgrad av värmevallningar med 92% vid 12 veckor jämfört med utgångsvärdet.
    Östrogengrupp rapporterade om större effekter på värmevallningarna, där vallningarna minskade från cirka nio vallningar per dygn till färre än en vallning per dygn, efter 12 veckor. (Lind-Åstrand 2004)

    Tung styrketräning kan minska upplevelsen av vallningarna med upp till 44 % (Berin 2019).

    Andra studier visar ingen skillnad på motionsgrupper jämfört med kontrollgrupper avseende minskad värmevallning
    Motion motsvarande moderat intensitet som exempelvis snabb promenad visade ingen mätbar effekt på värmevallningar under 12 veckors tid. Här promenerade deltagarna 30 min moderat intensitet minst 3-5 dagar i veckan. (Daley 2014)

    En annan studie där deltagarna utförde konditionsträning under 12 veckor visade inte någon mätbar effekt på värmevallningar. Däremot såg man en viss förbättring av sömnkvalitet, insomning och depression hos inaktiva kvinnor.
    Deltagarna konditionstränade på trappmaskin, crosstrainer respektive motionscykel inomhus vid först en något ansträngande nivå som under de 12 veckorna stegrades till en ansträngande nivå (Sternfeld 2015).

    Vid undersökning av 12 veckors yogaträning, där det ingick ledarledd yoga två pass á 90 minuter varje vecka plus 20 minuter hemträning varje dag, såg man att träningen inte förändrar frekvens av vallningar/svettningar mer än vanlig aktivitet hos friska kvinnor. Däremot såg man förbättrad insomning (Newton 2014)

     

     

    Läs mer

  • Styrketräning mot vallningar?

    Styrketräning mot vallningar?

    I dag finns entydiga rekommendationer kring om styrketräning kan minska besvären av vallningar eller göra vallningarna färre.

    Vissa nya studier visar att styrketräning kan ha god effekt på vallningar. Då är det främst tung styrketräning som avses (Berin 2019).

    Värmevallningar verkar kunna minska med tyngre styrketräning

    Kvinnor som tränat 2–3 pass i veckan under 15 veckors tid minskade upplevelsen av vallningar med 44 %!
    Vikterna som användes i dessa studier var tunga och motsvarade att de endast kunde lyftas 8 gånger, inte 9. Den vikten brukar anges som 8 repetitions maximum, eller 8 RM.

    Man diskuterar om det kanske krävs just tyngre belastning för att nå denna effekt, och att kanske många stora muskelgrupper behöver belastas.

    Så här tränade deltagarna

    • belastning 8 RM
    • 8-12 reps x 2 (set)
    • 8 övningar
    • 3 ggr/v
    • Deltagare inte tränat regelbundet tidigare
      /(Berin 2019)

     


    Källa: Berin, E., et al. (2019). Resistance training for hot flushes in postmenopausal women: A randomised controlled trial.

     

  • Kroppen behöver rörelse och belastning

    Kroppen behöver rörelse och belastning

    Kroppen svarar på yttre belastning. Om det inte finns någon belastning alls, som uppe i rymden, blir kroppen allt svagare. Med andra ord får vi viss träning bara genom att leva här på jordklotet och hålla oss upprätta.

    För att bli starkare behövs mer belastning. Känner du att vardagen är fysiskt tung och jobbig behöver du kanske mer – och mer varierad – belastning än det du gör idag. Givetvis beror det på vilken typ av arbete du utför och hur fysiskt aktiv du är idag, men den som känner att vardagen är tung och tröttsam behöver ofta mer belastning – inte mindre. Att vila sig i form är sällan det mest optimala för gemene kvinna.

    Om vardagen är det tyngsta du gör, då blir allt arbetsamt. Träna för att öka kapaciteten.

    Vår kropp har inte förändrats nämnvärt sedan stenåldern. Vi har fortfarande samma behov av rörelse och aktivitet trots att samhället ser helt annorlunda ut. Idag går mycket ut på att göra det så bekvämt som möjligt för oss, vilket många gånger medför att vi blir allt mer stillasittande. Vi uppfinner bort vår egen rörelse.

     

     

    Idag kan vi enkelt ta oss igenom en hel dag utan att nämnvärt röra på kroppen, något som var omöjligt för bara någon generation sedan. Hissar och rullband tar oss framåt liksom bilar och mopeder. Fjärrkontroller, mejl, bärbara telefoner och robotdammsugare och dito gräsklippare kan lätt bli ett hinder för naturlig aktivitet. Våra hjälpmedel blir till stjälpmedel. Sedan finns det yrkesverksamma med en fysiskt ansträngande vardag men relativt monotona arbetsuppgifter. Här behövs motrörelser för att skapa balans i kroppen.

    • Känner du att dina muskler är svaga: belasta dem
    • Blir du snabbt flåsig av att gå lite snabbare: konditionsträna
    • Känns kroppen stel och stram: lägg in övningar för rörlighet
    • Har du svårare att ta dig snabbt upp från golvet, hoppa åt sidan om du vill undvika något eller ta springa några snabba steg till bussen: lägg in snabbare rörelser i det du tränar.

    Kroppen behöver rörelse och belastning.

    Det vi inte använder tappar vi allt snabbare efter 50 års åldern. Börja medvetet att träna på det du vill förbättra. Starta i det lilla med en kort stund varje dag. Det gör skillnad i det långa loppet.

     

  • Kan tappa 30 procent muskelmassa

    Kan tappa 30 procent muskelmassa

    Vi brukar vara som starkast i 30-årsåldern och den styrkan behåller vi tills vi är ungefär 45 år.

    Både kvinnor och män tappar både muskelstyrka och muskelmassa från 50-årsåldern och uppåt, om de inte tränar aktivt.

    Kvinnor har samma muskelkvalitet som män,
    bara mindre mängd muskler

    Relativt sett tappar kvinnor och män ungefär lika mycket i muskelstyrka under åren efter 50, men eftersom kvinnor har en lägre muskelmassa från början kan muskelförlusten påverka både hälsan och vardagen tidigare hos kvinnor.

    Innan menopausen har kvinnor generellt cirka 20 till 25 procent mindre muskelmassa än män. Varje kvadratcentimeter muskel kan skapa ungefär lika mycket kraft oavsett kön, så det är ingen direkt skillnad i muskelkvalitet utan det är på grund av mängden muskler som män vanligen är starkare än kvinnor.

     

    Mellan 50 och 80 kan man tappa så mycket som 30 procent av muskelmassan.

    Även om både kvinnor och män tappar ungefär lika mycket muskelstyrka med åren, så startar vi kvinnor ofta med mindre mängd muskler från början. Då kan tappet av muskelmassa kring klimakteriet bli märkbar. Till slut kan även vanliga vardagssysslor som att handla och bära hem matkassar, städa och gå i trappor kan kännas tunga.

    Till slut kan även vanliga vardagssysslor som att bära hem matkassar och städa kännas tunga

    Med hjälp av styrketräning kan tappet minska. En vältränad 80 åring kan ha samma muskelstyrka som otränad 30 åring.

     

    Läs mer

    • Därför antas muskler bli svagare
  • Muskler tappar snabbhet

    Muskler tappar snabbhet

    Känner du att det blir svårare att utföra snabba sprinter, upphopp, snabbt ta dig upp från golvet? Det kan ha en förklaring i dina muskler och nerver.

    När vi blir äldre dör en del av muskelcellerna successivt och det är de så kallade snabba muskelfibrerna vi tappar först. Resultatet blir mer långsamma muskler och rörelser. Vi har inte samma snabbhet att parera om vi halkar på en isfläck, det blir tuffare att lyfta upp tyngre saker eller att fånga ett barn som hoppar mot oss, och det blir tyngre att gå uppför och nedför backar. Till slut kan det till och med bli svårare att snabbt gå över gatan när det gröna ljuset slår om till rött.

    Det här antas bero på att vi åldras generellt, men till stor utsträckning även hur vi använder kroppen. Om vi aldrig utför snabba rörelser så tappar vi snabbare den kvaliteten när vi blir äldre.

    Åldrandet och en minskad användning av kroppen kan även leda till att nervcellerna förtunnas och blir långsammare. Det gör att nerverna inte kan leda lika många impulser per sekund, och de signaler som leds fram transporteras långsammare på sin väg mellan hjärnan och muskelcellerna. Det medför att man till slut inte kan aktivera hela sin muskelmassa. Även om muskelmassan finns kan man inte utnyttja den fullt ut.

    Nerverna kan inte leda lika många nervimpulser som tidigare. Det ger långsammare impulser till muskelcellerna, som därmed inte bygger upp muskelstyrka lika snabbt och lika mycket.

    Det här kan låta nedslående, men det går att göra något åt. Receptet heter, som vi nämnt

    • rörelse
    • belastning
    • snabbhet.

    Använd alla dina kvaliteter som du har, så undviker du på bästa sätt att förlora dem. Styrketräning, där man stegvis även inkluderar snabbhet i rörelserna, kan vara ypperligt. Prova även att lägga in moment i vardagen som att resa dig upp från stolen eller soffan i en snabb och dynamisk rörelse, som om stolen eller soffan bränns. Lägg in snabbare intervaller när du cyklar, springer eller konditionstränar annat. Ju tidigare du startar, desto mindre blir tappet.

     

     

     

     

  • Det händer under förklimakteriet

    Det händer under förklimakteriet

    Förklimakteriet kan beskrivas som att hormonerna börjar dansa i otakt. De hormoner vi pratar om är främst östrogen och progesteron  (gulkroppshormon), där progesteronet antas sjunka i förhållande till östrogen. Det här ger en relativ obalans mellan hormonerna och kan ge en känsla av oro. Det kan vara svårt att hitta bromsen och lugna ned systemen. En vanlig dos av vardagsstress kan upplevas som övermäktig och plötsligt svår att hantera.

    Under den här perioden minskar antalet äggblåsor folliklar i äggstockarna gradvis och ägglossningarna blir allt färre. När ägglossningarna blir färre minskar produktionen av just progesteron. Samtidigt sjunker fertiliteten. Ju närmare menopausen man kommer, desto mer kan man uppleva en berg-och-dalbana i takt med att hormonerna varierar i relation till varandra. Gasen i botten en period, flathet nästa.

     

     

    En teori kring förklimakteriet är att den är kopplad till stress. Ju mer stress och press det är på hela kvinnan i stort, desto fler symtom kanske hon upplever.
    Om gaspedalen redan är i botten av en hög nivå av stress så kan de extra hormonsvängningarna göra att kroppen och sinnet har allt svårare att varva ned.
    På liknande sätt kan troligen hormon-oron leda till en ökad känsla av stress, sämre sömn, mer oro och gaspedalen är i botten.

    Troligen är stress en

    stor

    bidragande faktor

    Om stress är en viktig faktor för förklimakteriets symtom, så som man misstänker, så är stress även en viktig nyckel för att dämpa besvären. Att se över sin livssituation i stort och förändra något i vissa områden kan kanske dämpa känslan av stress och press, kan vända på situationen och få dig att exempelvis sova bättre och uppleva färre symtom.

    Fundera på vad just du skulle kunna ändra på i din livssituation. Starta med det som känns relativt enkelt, men som ändå ger stor effekt. Varje liten förändring kan ge stor skillnad till helheten.

    Läs mer

     

  • Så känns förklimakteriet

    Så känns förklimakteriet

    Förklimakteriet kan vara en period när man inte känner igen sin egen kropp. Ibland beskriver kvinnor det som att de tror att de blivit tokiga, eller att de hamnat i en ny “amningskoma” när kroppen och humöret lever sitt eget liv.

    Många kvinnor berättar om värmevallningar och sömnbesvär under förklimakteriet, alltså liknande symtom som senare kommer under klimakteriet. Att vakna av svettningar och vallningar kan vara vanligt.
    Andra upplever problem med minnet i olika omgångar. Det här kan komma och gå i snabba svängningar utan någon logik och vara kortare eller längre perioder. Men vissa kvinnor upplever inget speciellt.

    Ofta beskrivs även symtom som kan liknas vid PMS-besvär: brösten blir tyngre, man kan samla på sig vätska i kroppen och känna sig svullen. Förkortningen PMS står för premenstruellt syndrom och kännetecknas av dessa symtom liksom av humörsvängningar. Den största skillnaden mellan förklimakteriet och PMS-besvär är att PMS klingar av när menstruationen startar, men det gör inte förklimakteriets besvär.

    “en känsla av gaspedalen i botten”

    • En känsla av oro i kropp och sinne är också en vanligt förekommande känsla.
    • En känsla av att kroppen har svårt att varva ned.
    • Irritation.
    • ”Gaspedalen i botten” för både kropp och sinne antas bero på en relativ obalans mellan

    Att det här sker antas bero på en relativ obalans mellan hormonerna i kroppen, främst progesteron och östrogen. Man kan säga att hormonerna börjar dansa i otakt.
    Samtidigt antas stress vara en stor bidragande faktor till hur mycket besvär man upplever och då är det inte bara långa att-göra-listor som avses utan all stress som läggs på personen i stort. Det kan vara sjukdom, ekonomiska bekymmer, anhörig som går bort, problem på jobbet, oro över barn eller ungdomar, oro i världen i stort, stress på inre system som mage-och tarm som är ur funktion, och mycket mer.

    Att se över livet i stort och försöka skapa mer balans där det är möjligt kan vara klokt. Läs mer om detta i separat inlägg.

     

    Läs mer

    När är förklimakteriet

     

  • När är förklimakteriet?

    När är förklimakteriet?

    Förklimakteriet är perioden innan klimakteriet som har börjat uppmärksammas mer de senaste åren. Det är svårt att säga exakt vid vilken ålder förklimakteriet är eftersom det skiljer sig mycket hur olika kvinnor upplever den här perioden. Sakkunniga diskuterar om vad som egentligen händer kroppsligt under den här perioden och om den verkligen kan avgränsas.

    Det är även svårt att säga när förklimakteriet är eftersom det är tiden före klimakteriet, och det idag inte finns någon riktigt bra definition av klimakteriet.

    Förklimakteriet antas starta vid 40–45 års ålder, men kan troligen även starta redan i 35-årsåldern. Perioden kan alltså vara från några år upp till 15 år.

    “Jag trodde jag blivit tokig, tills jag förstod att det var förklimakteriet.”

     

    Vissa kvinnor beskriver förklimakteriet tydligt. De tror de har blivit tokiga och upplever exempelvis värmevallningar, sömnbesvär liksom problem med minnet i olika omgångar. Det här kan komma och gå i snabba svängningar utan någon logik och vara kortare eller längre perioder.
    Andra kvinnor upplever inget speciellt.

    “Jag trodde jag fastnat i amningskoman efter sista barnet”

    En del kvinnor som får barn i 35- till 40-årsåldern upplever det mer som att förändringarna i kroppen och sinnet startar under graviditeten, fortsätter under amningen och slutar aldrig – de bara fortsätter. När kvinnorna hör talas om förklimakteriets möjliga förändringar blir det som en lättnad för dem: ”Aha, det var kanske förklimakteriet! Jag var inte tokig och det var inte min kropp som fastnat i amningshormonerna.”

    Stress och press antas vara en bidragande faktor till besvären, läs mer om vad du själv kan göra och vad som kan påverka.

     

    Läs mer

    Det händer under förklimakteriet

    Så känns förklimakteriet

     

  • Menstruationen ändras inför menopaus

    Menstruationen ändras inför menopaus

    Menstruationen brukar hos de flesta förändras några år innan menopausen, då den slutligen helt upphör.
    Menstruationen kan bli

    • kortare
    • mer sparsam
    • riklig
    • långdragen
    • mer oregelbunden
    • mer sällan jämfört med förut.

     

    …den ändras helt enkelt…

     

    Det varierar mycket från person till person.

     

    Kortare cykler på färre än 21 dagar är vanligt tidigt i övergångsåldern mot menopaus och innebär ofta (hos 44 procent) att ingen ägglossning sker.

    Långa cykler uppkommer ofta längre fram i övergångsåldern och även de är ofta kopplade till utebliven ägglossning (65 procent). Mycket kraftiga blödningar har i vissa studier visat sig ha koppling till övervikt liksom att kvinnorna själva rapporterat om myom.

    För ungefär 10 procent av alla kvinnor antas menstruationen upphöra abrupt.

     

    När menstruationen börjar förändras kan man alltså misstänka att man närmar sig menopausen.
    Boka alltid tid hos gynekologen om menstruationen förändras mycket utan anledning. Det är alltid bra att kontrollera en gång för mycket än en gång för lite.

     

    Läs mer