Category: Klimakteriet

  • Vid vilken ålder slutar menstruationen?

    Vid vilken ålder slutar menstruationen?

    I Sverige slutar menstruationen vanligen vid  51 eller 52 års ålder. Det är alltså då menopausen i genomsnitt inträffar.
    För rökare kan menstruationen avslutas ett till två år tidigare än detta. Om du genomgår kirurgi där exempelvis båda äggstockarna opereras bort kommer du in i menopausen eftersom hormonproduktionen påverkas.

    Om du använder exempelvis p-spruta eller hormonspiral är det inte helt självklart att du upptäcker när menopausen startar eftersom menstruationen uteblir med dessa preventivmetoder och maskerar därmed att den egna hormonproduktionen har sänkts. Kroppen kan vara i ”hormonell” menopaus utan att du själv noterar det i form av uteblivna blödningar. Däremot kan du ha vallningar och andra symtom. Detsamma gäller även för dig som tidigare har opererat bort livmodern.

    Menopausen kan påverkas att starta tidigare av

    • låg kroppsvikt
    • aldrig genomgången graviditet
    • att tillhöra en lägre socioekonomisk grupp.

     

    Däremot verkar menopausens inträde inte påverkas av amning, p-piller eller hur många barn du fött. Menopausen verkar istället främst styras av dina så kallade folliklar (äggblåsor) i äggstockarna.

    Det är egentligen först ett år senare som man vet när man kom in i menopausen. Menopaus definieras som att man inte haft menstruationsblödningar på 12 på varandra följande månader. Det behöver alltså först gå 12 månader innan man kan säga att man faktiskt har passerat menopausen och är i perioden som kallas för postmenopaus – det vill säga alla kommande år utan menstruationsblödning.

     

    Läs mer

  • Menopaus = få äggblåsor

    Menopaus = få äggblåsor

    Det som styr när menstruationen upphör är våra äggstockar där vi har äggblåsor (folliklar).

    Antal äggblåsor vi antas ha
    När vi föds: 1.000.000 st
    30 års åldern: 100.000 st
    Menopaus: 1.000 st

    I en normal menstruationscykel producerar folliklarna hormonet östrogen.
    Östrogen gör att slemhinnan i livmodern tillväxer och om det inte blir befruktning stöts slemhinnan ut i form av menstruationsblödning.

    Livmoder med äggledare och äggstockar (det vita äggformade i illustrationen)

     

    I takt med att folliklarna blir färre till antalet så sjunker även östrogenproduktionen. Till slut räcker produktionen inte till för att livmoderns slemhinna ska tillväxa så mycket att den stöts ut. Det blir ingen mensblödning och du har nått menopaus.

    Även efter menopausen kan man under några år ha kvar ett mindre antal folliklar som producerar östrogen. Östrogenhalterna är ofta låga men de är fortfarande mätbara. De östrogenkänsliga slemhinnorna i slida, urinrör och urinblåsans botten reagerar positivt på de här låga halterna och behåller en del av sin spänst och tjocklek de första åren. Efter tre till fyra år brukar dock inga folliklar finnas kvar och då blir östrogennivåerna konstant låga. Det leder till att slemhinnorna i underlivet blir mer tunna och sköra och det leda till irritation, sveda och ökad infektionskänslighet.

     

  • Tidsperioder kring menopaus

    Tidsperioder kring menopaus

    Forskare har år 2011 tagit fram ett redskap kallat STRAW +10 (Stages of Reproductive Aging Workshop). Syftet med STRAW är att hjälpa till att bestämma var i tidsperioden kring menopausen som kvinnan befinner sig i, genom att titta på menstruation, hormonhalter och symtom.

    Att den kallas STRAW +10 beror på att det är den uppdaterade versionen från ursprunget STRAW som togs fram år 2001.


    I STRAW +10 kan man se olika perioder som exempelvis

    • Sen reproduktiv fas: här börjar menstruationen förändras några år innan perimenopausen. I denna fas kan menstruationscykeln bli något kortare.
    • “Menopausal transition”: delas in i två delar.
      • Vid den första av dessa två förändras menstruationscykelns längd med sju dagar eller mer, under tio på varandra följande cykler. Perioden kan variera i längd från kvinna till kvinna.
      • Den andra fasen kännetecknas av utebliven menstruationsblödning på 60 dagar eller mer i en följd. Menstruationscyklerna karakteriseras även av ökad variation i längd, stora skillnader i hormonnivåer och ökad förekomst av utebliven ägglossning. I den andra fasen upplever många kvinnor klassiska symtom som svettningar och värmevallningar.
        När kvinnan nått denna period beräknas menopausen inträda inom ett till tre år.

    När menstruationen hoppar över en månad (eller längre tid) antas menopausen inträffa inom 1-3 års tid

     

    Här är en illustration av STRAW +10 som du kan läsa mer noggrant om här

     

     

    Källa STRAW +10  

     

    Läs mer

  • Klimakteriet – en av flera perioder i livet

    Klimakteriet – en av flera perioder i livet

    Klimakteriet är en naturlig del av livet. En period bland flera andra.

    *puberteten då vi blir fertila
    *kanske graviditet(er). Kanske amning(ar)?
    *småbarnsår, tonårsbarnsår
    *barnen-flyttar-hemifrån-år, föräldrar-går-bort-år
    *menopaus / klimakteriet då menstruationen upphör
    *alla kommande år efter menopaus.

    Hela livet går i cykler tänker jag: dagen, veckan, månaden, året. Tidvattnet. Livet.

     

    Klimakteriet är en naturlig period bland många andra. Det händer en hel del saker i kroppen, och det blir nya förutsättningar. Men samtidigt är det en period som alla kvinnor går igenom som får möjlighet att leva förbi de 50.

    Det japanska ordet för klimakteriet sägs betyda ”en ny vår”. Det tycker jag är en sån fin beskrivning! Det handlar om en ny tid och nya förutsättningar.

  • När är klimakteriet?

    Det är inte helt lätt att ge ett tydligt svar på den frågan.
    Vissa säger klimakteriet är några år innan menstruationen upphör.
    Andra att det är tiden efter att menstruationen har upphört.
    Ytterligare en annan beskrivning är några år före och några år efter att menstruationen upphör.
    Om du tycker det är knepigt att veta om du är i klimakteriet eller inte, så är du inte ensam. Definitionen är inte helt klar.

    det beror på vad man utgår från: hormoner, symtom, äggblåsor…?

    En orsak till att de olika definitionerna av vårt svenska ord klimakteriet kan vara att man har olika fokus när man pratar om den här perioden av livet:

    • vissa utgår från hormonerna. Läs mer hormoner.
    • andra har kvinnans symtom som referens Läs mer symtom.
    • medan ytterligare andra har äggreserven, äggstockarnas storlek och andra biokemiska förändringar i fokus. Läs mer äggreserv.

     

    Klimakteriet brukar även kallas för övergångsåldern och det är kanske just vad det handlar om: en period i livet då kroppen ändras och vi övergår från att vara fertila till att bli icke-fertila.
    Om man vill vara mer tydlig med vilken period man pratar om så kan man använda ordet menopaus. Det är den tidpunkt då menstruationen upphör, och när man inte har någon menstruationsblödning under 12 på varandra följande månader. Läs mer om menopaus här.

    Och eftersom man inte helt tydligt kan svara på när i livet klimakteriet inträffar så blir det kanske ännu svårare att ange när förklimakteriet inträffar. Det här är tiden innan klimakteriet (som man inte vet när det inträffar).

    Men häng kvar, det här reder vi ut!

  • menopaus fakta

    menopause fakta

  • menopause training

    menopause training