Category: Klimakteriet Fakta

  • Rectocele, framfall Ă€ndtarmen, lĂ€ckage

    Vi pratar framfall och vad som kan hÀnda i underlivet vid ett framfall. Det Àr relativt vanligt med nÄgon av dessa buktningar:

    • Rectocele: bakre slidvĂ€ggen, Ă€ndtarm pĂ„verkas, kan ge besvĂ€r med att fĂ„ ut avföring, tyngdkĂ€nsla
    • Cystocele: frĂ€mre slidvĂ€ggen, urinblĂ„sa och urinrör pĂ„verkas, kan ge besvĂ€r med urinlĂ€ckage, tyngdkĂ€nsla
    • Livmoder prolaps: livmodern sjunker ned i slidan, kan ge tyngdkĂ€nsla, smĂ€rta vid penetrerande sex/samlag
    • Enterocele: tunntarm sjunker in mot slidvĂ€ggen frĂ„n nĂ„got hĂ„ll.

    HÀr tittar vi nÀrmare pÄ nÀr Àndtarmen pÄverkas och kommer ur position, det som kallas rectocele.

     

    Om den bakre slidvÀggen försvagas och tappar hÄllfasthet, sjunker organen pÄ vÀggens andra sida in. BakÄt finner vi Àndtarmen, liksom ibland tunntarmen.

    Det hÀr kan ge besvÀr med att fÄ ut avföring liksom lÀckage som

    • du har svĂ„rt att fĂ„ ut avföring, det kan kĂ€nnas som att avföringen behöver komma ut men den kommer inte i “position”. Det blir som en ficka av avföring nĂ€ra Ă€ndtarmsöppningen som inte vill komma ut. Kanske du behöver stĂ€lla dig upp och röra dig lite för att fĂ„ avföringen i en annan position för att sedan fĂ„ ut den. NĂ€r Ă€ndtarmen buktar in mot slidvĂ€ggen kan det bli som en fick-bildning varifrĂ„n det kan bli svĂ„rt att fĂ„ ut avföring 
    • du fĂ„r ut en viss del avföring, men inte allt. Det kĂ€nns som att resten ligger pĂ„ “fel stĂ€lle”. Även hĂ€r kan det ha bildats som en ficka nĂ€r Ă€ndtarmen buktar in mot slidan.
    • du behöver anvĂ€nda dig av “tumtricket” det vill sĂ€ga stötta upp den bakre slidvĂ€ggen med din tumme för att hĂ„lla emot sĂ„ avföringen kan fĂ€rdas mot Ă€ndtarmsöppningen. Om du inte har tummen pĂ„ plats gör krystningarna att Ă€ndtarmen istĂ€llet buktar in mot slidan, och avföringen med den.

    “tumtricket”

    • om avföring blir kvar och inte kommer ut sĂ„ kan det leda till förstoppning. Tjocktarmens nedre delar fortsĂ€tter att utvinna sĂ„ mycket vĂ€tska som det gĂ„r frĂ„n avföringen, som blir liggande lĂ€ngre tid Ă€n tĂ€nkt i slutet av tarmen, vilket leder till hĂ„rdare avföring 
    • förstoppningen kan leda till att vĂ€tska sipprar igenom ovanifrĂ„n och det kan bli lĂ€ckage av vĂ€tska frĂ„n Ă€ndtarmen.
    • nĂ€r du Ă€r bajsnödig kan det kĂ€nnas tungt mot underlivet och bĂ€ckenbotten.

     

    Rectocele kan Ă€ven ge kĂ€nsla av tyngd i underlivet, som en “boll” eller “kula” i underlivet, som att nĂ„got buktar ned och ut. Det kan Ă€ven ge smĂ€rta vid penetrerande samlag/sex. Att stĂ„ pĂ„ alla fyra kan göra att Ă€ndtarmen sjunker in mer mot slidans vĂ€gg och buktningen kĂ€nns tydligare. Det samma gĂ€ller vid sittande position.

    Ryggliggande position kan göra att tarmen sjunker bakÄt och buktar mindre in i slidan, vilket kan kÀnnas som underlÀttande.

    Om du tittar pĂ„ ditt underliv med en spegel sĂ„ kan man ibland sjĂ€lv se innanför sjĂ€lva slidöppningen (för blygdlĂ€pparna Ă„t sidorna och slappna av i bĂ€ckenbottenmusklerna) att det Ă€r som ett “lock” av vĂ€vnad pĂ„ insidan. Det kan vara nĂ„gon av slidvĂ€ggarna som buktar, eller livmodern som sjunker ned.

    Undersök hos en gynekolog för att fÄ diagnos och hjÀlp. De kan kÀnna och se hur det ser ut.

    Ibland kan buktningar kÀnnas tydligare nÀr man stÄr upp eller sitter, jÀmfört med om man ligger ned. Anledningen till det Àr att de inre organen sjunker nedÄt som en följd av tyngdkraften (jordens gravitationskraft) och nÀr du stÄr eller sitter sÄ sjunker organen rakt ned mot bÀckenbotten. NÀr du ligger pÄ exempelvis rygg sjunker organen mer ned mot ryggen. Det kan ge olika besvÀr och olika kÀnning.

    Ibland kanske gynekologen inte upptÀcker det du upplever som en buktning, om undersökningen endast sker ryggliggande. FrÄga gÀrna om gynekologen kan undersöka i dig i den position dÀr du har mest besvÀr för att fÄ svar pÄ vad det Àr du kÀnner.

     

    LĂ€s mer

    Framfall, vad Àr det?

    Kan framfall förebyggas?

     

  • Cystocele, urinblĂ„san framfall, lĂ€ckage

    NÀr vi pratar framfall och vad som kan hÀnda i underlivet vid ett framfall sÄ Àr det relativt vanligt med nÄgon av dessa buktningar:

    • Cystocele: frĂ€mre slidvĂ€ggen, urinblĂ„sa och urinrör pĂ„verkas, kan ge besvĂ€r med urinlĂ€ckage, tyngdkĂ€nsla
    • Rectocele: bakre slidvĂ€ggen, Ă€ndtarm pĂ„verkas, kan ge besvĂ€r med att fĂ„ ut avföring, tyngdkĂ€nsla
    • Livmoder prolaps: livmodern sjunker ned i slidan, kan ge tyngdkĂ€nsla, smĂ€rta vid penetrerande sex/samlag
    • Enterocele: tunntarm sjunker in mot slidvĂ€ggen frĂ„n nĂ„got hĂ„ll.

    HÀr tittar vi nÀrmare pÄ nÀr urinblÄsa och urinrör pÄverkas och kommer ur position, det som kallas cystocele.

     

    Om den frÀmre slidvÀggen försvagas och tappar hÄllfasthet, sjunker organen pÄ vÀggens andra sida in. Framför slidan ligger urinblÄsa och urinrör.

    Det hÀr kan ge besvÀr med lÀckage och att tömma blÄsan som

    • du har svĂ„rt att fĂ„ ut all urin pĂ„ en gĂ„ng och mĂ„ste röra dig lite pĂ„ toaletten fram och tillbaka för att fĂ„ ut allt. HĂ€r kan det ha bildats som en ficka i urinblĂ„san dĂ€r urin blir kvar. Lite som en bag-in-box dĂ€r det Ă€r svĂ„rt att fĂ„ ut det sista innehĂ„llet till “tappen”, utan att skvimpa pĂ„ hela förpackningen. För att Ă„terknyta till kissandet sĂ„ hjĂ€lper det att röra pĂ„ sig, eller stĂ€lla sig upp, sĂ„ att urinblĂ„san Ă€ndrar lite position och urinet “skvalpar rĂ€tt” och kan komma ut.
    • du kissar klart, stĂ€ller dig upp men kĂ€nner att “ooops, jag mĂ„ste kissa mer”. Och nĂ€r du sĂ€tter dig ned igen kommer det mer urin. Även detta kan bero pĂ„ att det har bildats som en ficka i urinblĂ„san dĂ€r urin blir kvar, likt ovan. NĂ€r du stĂ€ller dig upp sĂ„ Ă€ndrar urinblĂ„san lite position och urinet “skvalpar rĂ€tt” sĂ„ det kan komma ut.

    …likt en bag-in-box dĂ€r vĂ€tska blir kvar som i en ficka

    • du kissar klart, stĂ€ller dig upp och kĂ€nner att “oooops, det kom nĂ„gra droppar i underklĂ€derna”, fast du inte kĂ€nde dropparna. HĂ€r kan det vara lite urin som blir kvar i ett “veckat” urinrör. Veckningen kommer av att urinblĂ„sa och urinrör kommit lite ur position och sjunkit ned och veck uppstĂ„r.
    • du har svĂ„rt att hĂ„lla tĂ€tt och lĂ€cker urin. Buktningar kan pĂ„verka möjligheten att sluta tĂ€tt. Samtidigt kan andra muskler i underlivet ocksĂ„ vara pĂ„verkade, skadade eller försvagade sĂ„ du fĂ„r svĂ„rt att hĂ„lla tĂ€tt. 
    • nĂ€r du Ă€r rejĂ€lt kissnödig kan det kĂ€nnas tungt mot underlivet och bĂ€ckenbotten.

     

    Cystocele kan Àven ge kÀnsla av tyngd i underlivet, som att tampong sitter snett, som att nÄgot buktar ned och ut. Det kan Àven ge smÀrta vid penetrerande samlag/sex. Att ligga pÄ rygg kan göra att blÄsan sjunker in mer mot slidans vÀgg och buktningen kÀnns tydligare. Det samma gÀller vid sittande.

    FramÄtlutad position kan göra att urinblÄsan sjunker framÄt och buktar mindre in i slidan, vilket kan kÀnnas som underlÀttande.

    Om du tittar pĂ„ ditt underliv med en spegel sĂ„ kan man ibland sjĂ€lv se innanför sjĂ€lva slidöppningen (för blygdlĂ€pparna Ă„t sidorna och slappna av i bĂ€ckenbottenmusklerna) att det Ă€r som ett “lock” av vĂ€vnad pĂ„ insidan. Det kan vara nĂ„gon av slidvĂ€ggarna som buktar, eller livmodern som sjunker ned.

    Undersök hos en gynekolog för att fÄ diagnos och hjÀlp. De kan kÀnna och se hur det ser ut.

    Ibland kan buktningar kÀnnas tydligare nÀr man stÄr upp eller sitter, jÀmfört med om man ligger ned. Anledningen till det Àr att de inre organen sjunker nedÄt som en följd av tyngdkraften (jordens gravitationskraft) och nÀr du stÄr eller sitter sÄ sjunker organen rakt ned mot bÀckenbotten. NÀr du ligger pÄ exempelvis rygg sjunker organen mer ned mot ryggen. Det kan ge olika besvÀr och olika kÀnning.

    Ibland kanske gynekologen inte upptÀcker det du upplever som en buktning, om undersökningen endast sker ryggliggande. FrÄga gÀrna om gynekologen kan undersöka i dig i den position dÀr du har mest besvÀr för att fÄ svar pÄ vad det Àr du kÀnner.

     

     

    LĂ€s mer

    Framfall, vad Àr det?

    Kan framfall förebyggas?

    Framfall av bakre slidvÀggen och Àndtarmen (rectocele)

  • Vad beror framfall pĂ„?

     

    Ett framfall, det vill sÀga buktande slidvÀggar i underlivet, kan ha olika orsaker. Anledningen till att buktningarna Àr att stödjevÀvnad (fascia), musklerna och/eller ligament (ledband som hÄller organen pÄ plats inuti bÀckenet) försvagats av nÄgon anledning.

    Framfall kan uppkomma i samband med en graviditet och vaginal förlossning, eller det kan ta flera Är att utveckla.

     

    Ålder och menopaus

    Med ökad Älder, liksom med förÀndrade hormonhalter kring menopaus förÀndras hÄllfastheten i underlivet och kan försvagas. Att du upplever framfall och buktande vÀggar i underlivet nu vid klimakteriet behöver alltsÄ inte bero pÄ att du har gjort nÄgot just nu som har skapat försvagningarna. I stÀllet Àr det gamla skador som ger sig till kÀnna. Alternativt kan det vara förÀndringar som pÄgÄtt under en lÀngre tid (som inte Àr graviditetsrelaterade) och som till slut blir tillrÀckligt stora för att man ska bli medveten om dem.

    Under de fertila Ären med normalt höga hormonhalter har man kunnat hantera eventuella buktningar och försvagningar som funnits, men nÀr sedan hormonhalterna börjar dala och hÄllfastheten försÀmras kan symtom och besvÀr uppkomma.

    Gamla skador kan ge sig till kÀnna kring klimakteriet

    Tunga lyft

    Tunga lyft dÀr ett högt tryck skapas pÄ kroppens insida och dÀr trycket riktas ned mot underlivet utan kontroll kan bidra till besvÀr liksom uppkomsten av framfall. HÀr kan det vara bra att lÀra sig god lyftteknik samt att kontrollera att man arbetar med bÀckenbotten och magen pÄ ett effektivt sÀtt. Det Àr inte sjÀlvklart att man arbetar rÀtt. Vissa studier visar pÄ att 30-45 % av alla som fÄr instruktion om bÀckenbottenarbete (knip) arbetar med fel muskler och i fel riktning. Man krystar och trycker ned mot bÀckenbotten istÀllet för att lyfta upp och avlasta. LÀs mer i ett annat inlÀgg.

    Vid lyft kan det vara nÄgot/nÄgra tunga rejÀlt tunga lyft som kan leda till buktningen/framfallet, eller att man plötsligt kÀnner av det. Eller sÄ kan besvÀren uppstÄ under en lÀngre tid och mer smygande. Det kan vara upprepade tyngre lyft under en lÀngre tid som gör att vÀvnaden pÄverkas stegvis.

    StyrketrÀning för att stÀrka kroppen generellt Àr positivt. Se gÀrna över din lyftteknik, hur du andas och hur du arbetar med bÀckenbotten och magstödet för att minska onödigt tryck mot bÀckenbotten och det försvagningar som finns. StyrketrÀning gör dig stegvis starkare. Det innebÀr att vardagens belastning relativt sett minskar, ju starkare du blir. TrÀna för att vara starkare Àn din vardag.

    TrÀna för att vara starkare Àn din vardag.

    Kronisk hosta/KOL

    Ett högt tryck mot bÀckenbotten och de inre organen i form av hosta och/eller luftrörs- och lungsjukdomar kan bidra till framfallsproblematik, liksom bidra till att skapa dessa besvÀr. Prata med din lÀkare om vad du kan göra.

    Kronisk förstoppning

    Förstoppning Ă€r ett gissel för underlivsproblem och framfall. Att vara kroniskt förstoppad dĂ€r man nĂ€stan alltid tvingas krysta hĂ„rt för att fĂ„ ut avföring pĂ„verkar i de allra flesta fall underlivet negativt. Den som har smĂ„ skador och försvagningar av andra orsaker, bör in i det lĂ€ngsta försöka undvika förstoppning. LĂ€s separata inlĂ€gg om detta. Sök hjĂ€lp hos lĂ€kare, dietist eller liknande för att fĂ„ individuella rĂ„d. Generellt Ă€r rörelse och motion positivt för tarmen, prova med psylliumfröskal / husk, linfrön, katrinplommon, plommon, torkade aprikoser och liknande för att fĂ„ mer fart pĂ„ magen, och drick tillrĂ€ckligt med vatten för att fĂ„ bra konsistens. Även tarmens bakterieflora Ă€r viktig för att ha en god tarmhĂ€lsa och hĂ€r kan probiotika vara ett alternativ (tillförsel av goda tarmbakterier i form av kapslar). Fiberrik mat och mycket rĂ„kost och rĂ„a grönsaker Ă€r ocksĂ„ generella och enkla rĂ„d att starta med.

    Graviditet

    De flesta kvinnor har buktande slidvĂ€ggar efter en vaginal förlossning, det Ă€r helt normalt. Barnets huvud har ett omfĂ„ng pĂ„ i genomsnitt 35 cm. Det Ă€r stort! SlidvĂ€ggarna buktar efter förlossningen, och ju större barn/huvud, ju lĂ€ngre tid barnet stĂ„r lĂ„ngt ned i förlossningskanalen desto ökad risk. Men de allra flesta skador lĂ€ker spontant bara du ger kroppen möjlighet. Starta lĂ€tt och öka stegvis. LĂ€s mer om det hĂ€r i avdelningen “Maternityhealth” hĂ€r pĂ„ bloggen. Undvik hopp, löpning, tunga lyft de första veckorna och öka stegvis under de första mĂ„naderna. Ha med tanken om “fjĂ€rde trimestern” det vill sĂ€ga de tre första mĂ„naderna efter förlossningen. DĂ„ Ă€r det lĂ€kning, aktiv vila, promenader, bĂ€ckenbottentrĂ€ning liksom allmĂ€n trĂ€ning för magen och för resten av kroppen som gĂ€ller.

    Starta lÀtt och öka stegvis under

    fjÀrde trimestern.

     

    Vissa studier tyder pÄ att den första vaginala förlossningen ökar risken för framfall tio gÄnger (Lieschen et al 2010). Kommande vaginala förlossningar ökar risken men inte lika mycket. Kejsarsnitt har inte samma pÄverkan pÄ framfallsrisken, men om förlossningen startat som en vaginal förlossning som av nÄgon anledning avbryts nÀr barnet stÄr lÄngt ned i förlossningskanalen (slidan) sÄ kan det finnas skador pÄ bÀckenbottenomrÄdet och de inre bÀckenorganen Àven om barnet till slut förlöses med kejsarsnitt.

    Vid vaginala förlossningarna dÀr sugklocka / tÄng anvÀnds blir vanligen pÄverkan pÄ bÀckenbotten större, och dÀrmed ökar risken för defekter pÄ bÀckenbottenmuskler och strukturer. Sugklocka / tÄng antas öka risken för prolaps under hela livet med fem gÄnger. (Ashton-Miller & Delancey 2009)

    Övervikt, fetma

    Övervikt som grĂ€nsar mot fetma, liksom fetma ger ett högre tryck mot bĂ€ckenbotten och kan öka risken för framfall och buktande slidvĂ€ggar. Sök rĂ„d hos lĂ€kare eller dietist.

    Arv

    Vissa bindvÀvssjukdomar, som exempelvis Ehler-Danlos syndrom liksom Marfans syndrom, pÄverkar hÄllfastheten. HÀr fÄr du hjÀlp av din lÀkare, och hÀr kan det vara extra viktigt med

     

    Rörelse, motion och belastning Àr fortsatt viktig Àven för den som har framfall. Att bara undvika gör dig inte starkare, tvÀrt om. Dock kan det vara klokt att ta hjÀlp för hur du kan starta, liksom hur du kan modifiera din trÀning för att stÀrka utan att onödigt belasta bÀckenbotten. 

     

    LĂ€s mer

    Framfall, vad Àr det?

    Kan framfall förebyggas?

    Framfall av bakre slidvÀggen och Àndtarmen (rectocele)

    Framfall av frÀmre slidvÀggen och urinblÄsan (cystocele)

    Framfall av livmodern (livmoder prolaps)

     

  • Framfall, vad Ă€r det?

    Framfall i underlivet innebÀr en försvagning av vÀvnad i underlivet. Organ som urinblÄsa, Àndtarm och/eller livmoder sjunker dÄ nedÄt och kan bukta in mot slidan och eventuellt ned mot slidöppningen.
    Den vÀvnad som kan vara försvagad Àr slidans vÀggar och omgivande stödjevÀvnad (fascia), liksom ligament som ger stöd och hÄller upp de inre organen i bÀckenet.

    I illustrationen ovan ser du till vĂ€nster “normal” placering av de inre organen. I den vĂ€nstra illustrationen har livmodern, mitt i bĂ€ckenet, glidit ned och in i slidans övre del. Det Ă€r ett litet livmoderframfall, och ett exempel pĂ„ vad som kan hĂ€nda vid ett framfall.

    …som en tampong/boll

    som sitter snett

     

    Framfall kan kÀnnas som
    • en tampong som sitter snett 
    • en boll/klump som finns i underlivet
    • en tyngdkĂ€nsla mot underlivet
    • nĂ„got buktar ut genom slidöppningen om man sjĂ€lv tittar med spegel, eller sĂ„ syns en utĂ„tbuktning precis innanför slidöppningen nĂ€r man tittar med spegel
    • man kan kĂ€nna sjĂ€lv (palpera) med ett finger i slidan och kĂ€nna att nĂ„got buktar mot öppningen. En del beskriver det som “det finns flera ingĂ„ngar att om jag skulle föra in en tampong”.
    • smĂ€rta vid penetrerande sex/samlag, ibland mer smĂ€rta i vissa positioner Ă€n andra
    • obehag av att hoppa, hosta, nysa, “det kĂ€nns som att underlivet hĂ„ller pĂ„ att Ă„ka ut”

    Men alla dessa symtom kan Àven ha andra orsaker Àn buktande slidvÀggar eller framfall.

    Framfall Àr generellt inte farligt, men det Àr alltid bra att undersöka och fÄ reda pÄ vad det Àr man kÀnner för nÄgot. Om du har ett framfall kan du ev dra nytta av att modifiera din trÀning nÄgot. Rörelse och motion Àr viktigt för att fortsÀtta vara stark och ha en god allmÀn hÀlsa, men du kan se över lyftteknik och liknande. Se separat inlÀgg.

    Du kan Àven ha problem som
    • svĂ„rt fĂ„ ut all avföring pĂ„ toaletten, det kĂ€nns som att avföring fastnar precis innanför Ă€ndtarmsöppningen och kommer inte ut
    • Ă€ndtarmen buktar mot slidöppningen nĂ€r man försöker bajsa, och man fĂ„r stötta upp slidvĂ€ggens bakre vĂ€gg med sin tumme för att fĂ„ ut avföring och förhindra buktningen
    • ev svĂ„rt tömma blĂ„san helt, urin kan bli kvar i blĂ„san och man mĂ„ste kissa direkt igen fast man tror man tömde blĂ„san

    Vilka av de ovanstÄende symtom du kÀnner av beror pÄ vad det Àr som buktar.
    Om det Àr den frÀmre slidvÀggen och urinblÄsa/urinrör: mer besvÀr vid urinering, men Àven med tyngdkÀnsla mm.
    Om det Àr den bakre slidvÀggen som buktar: mer besvÀr vid tömning av tarm, men Àven med tyngdkÀnsla mm.
    Om det Àr sjÀlva livmodern: mer besvÀr med smÀrta vid penetrerande sex, tyngdkÀnsla mm.

     

    Framfall kan bero pÄ en eller flera av nedanstÄende försvagningar

    • Rectocele: bakre slidvĂ€ggen, Ă€ndtarm pĂ„verkas, kan ge besvĂ€r med att fĂ„ ut avföring, tyngdkĂ€nsla
    • Cystocele: frĂ€mre slidvĂ€ggen, urinblĂ„sa och urinrör pĂ„verkas, kan ge besvĂ€r med urinlĂ€ckage, tyngdkĂ€nsla
    • Livmoder prolaps: livmodern sjunker ned i slidan, kan ge tyngdkĂ€nsla, smĂ€rta vid penetrerande sex/samlag
    • Enterocele: tunntarm sjunker in mot slidvĂ€ggen frĂ„n nĂ„got hĂ„ll.

     

    LĂ€s mer om framfall

    Framfall av frÀmre slidvÀggen och urinblÄsa (cystocele)

    Framfall av bakre slidvÀggen och Àndtarm (rectocele)

    Framfall av livmoder (livmoder prolaps)

    Kan framfall förebyggas?

     

    Undersök alltid hos en gynekolog för att fĂ„ svar. Upplever du att du inte blir lyssnad till hos den du gĂ„r till, boka undersökning till en annan gynekolog. Även fysioterapeuter med speciell inriktning kvinnors hĂ€lsa kan stĂ€lla diagnos. AllmĂ€nt utbildade fysioterapeuter har inte denna kunskap i sin grundutbildning.

     

  • BesvĂ€r och symtom under klimakteriet

    BesvÀr och symtom under klimakteriet

    De flesta kvinnor upplever mer eller mindre starka besvÀr nÄgra Är före menstruationens upphörande som:

    • vĂ€rmevallningar 72 %
    • sömnlöshet 45 %
    • humörsvĂ€ngningar 42 %
    • irritation 40 %
    • minskad sexlust 34 %.

    Övriga symtom som nedstĂ€mdhet och inkontinens kan ocksĂ„ förekomma.

    83 % uppger att symtomen pÄverkar deras vardag

    Upp till 83 % av de tillfrÄgade kvinnorna uppger att symtomen pÄverkar deras vardag, och drygt 20 % uppger att symtomen har stor inverkan pÄ deras livskvalitet.

    Kvinnor 53–62 Ă„r, i Sverige, Frankrike, Italien, NederlĂ€nderna, Storbritannien och Tyskland.
    (KĂ€lla: 1,6 miljonerklubben)


    Av alla symtom som förekommer kring menopausen Àr det idag endast ett fÄtal som man vetenskapligt kan knyta till de sjunkande östrogennivÄerna:

    • svettningar och vĂ€rmevallningar
    • torra och sköra slemhinnor
    • sömnstörningar som orsakas av nattliga svettningar
    • muskel- och ledsmĂ€rta

    Att dessa tydligt kan knytas till sjunkande östrogennivÄer beror bland annat pÄ att symtomen lindras eller avtar helt vid behandling med östrogentillskott.

    Bara för att vetenskaplig förklaring saknas till andra besvÀr, innebÀr det inte att de inte finns.
    Forskningen har bara inte kunnat hitta en förklaringsmodell Àn.

     

    Bara för att symtom inte vetenskapligt kan knytas till skiftande hormonhalter, innebÀr det inte att besvÀren inte finns. De Àr ofta högst pÄtagliga, men forskningen har Ànnu inte hittat en förklaringsmodell till dem.

    LÀs mer om respektive besvÀr hÀr pÄ webben. Du kan Àven hitta artiklar kring trÀning och motion vid de olika besvÀren som kan hjÀlpa,

     

    LĂ€s mer

     

  • SĂ„ kĂ€nns en vĂ€rmevallning

    SÄ kÀnns en vÀrmevallning

    “En vĂ€rmevallning nĂ€r man Ă€r vaken Ă€r som en plötslig vĂ„g av vĂ€rme som sprider sig genom kroppen. Den gĂ„r inte att stoppa, utan det Ă€r bara att lĂ„ta vĂ€rmen kulminera, svetten lacka för att sedan lĂ„ngsamt klinga av.”

    “Nattetid kan man vakna av att kroppen Ă€r sjöblöt av svett pĂ„ den sida som inte Ă€r mot madrassen, medan lakanet och madrassen kan vara rejĂ€lt fuktiga och blöta. KĂ€nslan kan beskrivas som att lĂ€gga sig i sĂ€ngen direkt efter ett stenhĂ„rt konditionstrĂ€ningspass nĂ€r man svettats floder, utan att ha varvat ned.”

    VÀrmevallningar Àr det vanligaste besvÀret hos kvinnor i klimakteriet.

    En vÀrmevallning upplevs ofta starta i brösthöjd för att sedan vandra upp mot ansiktet och hÄrfÀstet. Vissa blir röda i ansiktet och börjar svettas och ibland kan vÀrmevallningarna och svettningar vara sÄ kraftiga att man mÄste byta lakan i sÀngen nattetid och klÀder dagtid. Andra upplever att vÀrmevallningen inte syns pÄ utsidan utan att hettan bara kÀnns pÄ insidan.
    Ytterligare andra upplever inget ovanligt alls. Varför besvÀren Àr sÄ olika finns det idag inget klart svar pÄ.

    En vÀrmevallning kan pÄgÄ nÄgra sekunder, till flera sekunder. Vissa kvinnor berÀttar om vÀrmevallningar pÄ nÄgon eller nÄgra minuter, kanske som en effekt av att hon vid vÀrmevallningen Àven kÀnner sig obekvÀm över att plötsligt bli sÄ varm och svettig. Det gör att kroppen blir Ànnu varmare och svettas Àn mer. Oron driver mer vÀrme och svettning.

    Vallningarna kan starta redan innan menopausen och mÄnga upplever besvÀr under ungefÀr fem Är. Hos ungefÀr nio procent av alla kvinnor kan vallningarna kvarstÄ Ànda upp till 70 Ärs Älder.

    MÄnga upplever besvÀr under 5 Är

    Vissa kvinnor berÀttar Àven om kylvallningar, likt en frossa som sprider sig genom hela kroppen, ofta direkt efter en vÀrmevallning.

     

    LĂ€s mer

  • Varför uppkommer vallningar?

    Varför uppkommer vallningar?

    VÀrmevallningar och svettningar kan kopplas till de lÀgre östrogenhalterna men den exakta mekanismen Àr Ànnu inte helt klarlagd.

    Troligen beror symtomen pĂ„ att kroppens naturliga termostat i hjĂ€rnan rubbas som en följd av det komplexa samspelet mellan hormoner i hela kroppen. HjĂ€rnan smalnar av ”temperaturzonen” för den normala kroppstemperaturen och reagerar dĂ€rför starkare om temperaturen hamnar utanför denna zon.

    HjÀrnans temperaturcentrum smalnar av och reagerar tidigare

    Om hjÀrnan lÀser av en aldrig sÄ liten temperaturstegring skickas direkt signaler till den centrala regleringen av kroppstemperaturen med order om att bli av med överskottsvÀrmen. Blodet styrs dÄ om till de mer ytliga blodkÀrlen nÀra huden som blir röd och varm, samtidigt som svettkörtlarna stimuleras till produktion av svett. PÄ det hÀr sÀttet blir kroppen effektivt av med överskottsvÀrmen och hamnar igen inom den centralt instÀllda temperaturzonen.

     

    Att termostaten i hjÀrnan blir mer instabil kring menopausen tror man kan kopplas till att produktionen av hormonet endorfin (beta-endorfin) minskar. Eftersom fysisk aktivitet liksom akupunktur kan öka mÀngden endorfiner, kan det vara vÀrt att prova för den som önskar lindra besvÀren.

     

    LĂ€s mer

     

  • Kan tappa 30 procent muskelmassa

    Kan tappa 30 procent muskelmassa

    Vi brukar vara som starkast i 30-ÄrsÄldern och den styrkan behÄller vi tills vi Àr ungefÀr 45 Är.

    BÄde kvinnor och mÀn tappar bÄde muskelstyrka och muskelmassa frÄn 50-ÄrsÄldern och uppÄt, om de inte trÀnar aktivt.

    Kvinnor har samma muskelkvalitet som mÀn,
    bara mindre mÀngd muskler

    Relativt sett tappar kvinnor och mÀn ungefÀr lika mycket i muskelstyrka under Ären efter 50, men eftersom kvinnor har en lÀgre muskelmassa frÄn början kan muskelförlusten pÄverka bÄde hÀlsan och vardagen tidigare hos kvinnor.

    Innan menopausen har kvinnor generellt cirka 20 till 25 procent mindre muskelmassa Àn mÀn. Varje kvadratcentimeter muskel kan skapa ungefÀr lika mycket kraft oavsett kön, sÄ det Àr ingen direkt skillnad i muskelkvalitet utan det Àr pÄ grund av mÀngden muskler som mÀn vanligen Àr starkare Àn kvinnor.

     

    Mellan 50 och 80 kan man tappa sÄ mycket som 30 procent av muskelmassan.

    Även om bĂ„de kvinnor och mĂ€n tappar ungefĂ€r lika mycket muskelstyrka med Ă„ren, sĂ„ startar vi kvinnor ofta med mindre mĂ€ngd muskler frĂ„n början. DĂ„ kan tappet av muskelmassa kring klimakteriet bli mĂ€rkbar. Till slut kan Ă€ven vanliga vardagssysslor som att handla och bĂ€ra hem matkassar, stĂ€da och gĂ„ i trappor kan kĂ€nnas tunga.

    Till slut kan Àven vanliga vardagssysslor som att bÀra hem matkassar och stÀda kÀnnas tunga

    Med hjÀlp av styrketrÀning kan tappet minska. En vÀltrÀnad 80 Äring kan ha samma muskelstyrka som otrÀnad 30 Äring.

     

    LĂ€s mer

    • DĂ€rför antas muskler bli svagare
  • Menstruationen Ă€ndras inför menopaus

    Menstruationen Àndras inför menopaus

    Menstruationen brukar hos de flesta förÀndras nÄgra Är innan menopausen, dÄ den slutligen helt upphör.
    Menstruationen kan bli

    • kortare
    • mer sparsam
    • riklig
    • lĂ„ngdragen
    • mer oregelbunden
    • mer sĂ€llan jĂ€mfört med förut.

     

    …den Ă€ndras helt enkelt…

     

    Det varierar mycket frÄn person till person.

     

    Kortare cykler pÄ fÀrre Àn 21 dagar Àr vanligt tidigt i övergÄngsÄldern mot menopaus och innebÀr ofta (hos 44 procent) att ingen Àgglossning sker.

    LÄnga cykler uppkommer ofta lÀngre fram i övergÄngsÄldern och Àven de Àr ofta kopplade till utebliven Àgglossning (65 procent). Mycket kraftiga blödningar har i vissa studier visat sig ha koppling till övervikt liksom att kvinnorna sjÀlva rapporterat om myom.

    För ungefÀr 10 procent av alla kvinnor antas menstruationen upphöra abrupt.

     

    NÀr menstruationen börjar förÀndras kan man alltsÄ misstÀnka att man nÀrmar sig menopausen.
    Boka alltid tid hos gynekologen om menstruationen förÀndras mycket utan anledning. Det Àr alltid bra att kontrollera en gÄng för mycket Àn en gÄng för lite.

     

    LĂ€s mer

  • Vid vilken Ă„lder slutar menstruationen?

    Vid vilken Älder slutar menstruationen?

    I Sverige slutar menstruationen vanligen vid  51 eller 52 Ärs Älder. Det Àr alltsÄ dÄ menopausen i genomsnitt intrÀffar.
    För rökare kan menstruationen avslutas ett till tvÄ Är tidigare Àn detta. Om du genomgÄr kirurgi dÀr exempelvis bÄda Àggstockarna opereras bort kommer du in i menopausen eftersom hormonproduktionen pÄverkas.

    Om du anvĂ€nder exempelvis p-spruta eller hormonspiral Ă€r det inte helt sjĂ€lvklart att du upptĂ€cker nĂ€r menopausen startar eftersom menstruationen uteblir med dessa preventivmetoder och maskerar dĂ€rmed att den egna hormonproduktionen har sĂ€nkts. Kroppen kan vara i ”hormonell” menopaus utan att du sjĂ€lv noterar det i form av uteblivna blödningar. DĂ€remot kan du ha vallningar och andra symtom. Detsamma gĂ€ller Ă€ven för dig som tidigare har opererat bort livmodern.

    Menopausen kan pÄverkas att starta tidigare av

    • lĂ„g kroppsvikt
    • aldrig genomgĂ„ngen graviditet
    • att tillhöra en lĂ€gre socioekonomisk grupp.

     

    DÀremot verkar menopausens intrÀde inte pÄverkas av amning, p-piller eller hur mÄnga barn du fött. Menopausen verkar istÀllet frÀmst styras av dina sÄ kallade folliklar (ÀggblÄsor) i Àggstockarna.

    Det Ă€r egentligen först ett Ă„r senare som man vet nĂ€r man kom in i menopausen. Menopaus definieras som att man inte haft menstruationsblödningar pĂ„ 12 pĂ„ varandra följande mĂ„nader. Det behöver alltsĂ„ först gĂ„ 12 mĂ„nader innan man kan sĂ€ga att man faktiskt har passerat menopausen och Ă€r i perioden som kallas för postmenopaus – det vill sĂ€ga alla kommande Ă„r utan menstruationsblödning.

     

    LĂ€s mer