Author: katarina@woxnerud.se

  • Studie publicerad: magen INNAN graviditet

    Studie publicerad: magen INNAN graviditet

    Nu är vår studie klar! Om hur magen / bukväggen ser ut INNAN graviditet.

    Varför ska man veta det?
    Om man inte vet hur det ser ut INNAN förändringar sker, då är det svårt att avgöra vad som är en förändring.

    Man behöver normalvärden för att se vad man bör utgå från.

    Hittills har man mest undersökt hur magen ser ut efter graviditet och förlossning, och diskuterat var gränser bör dras för vad som ses som en förändring, och man har främst (nästan endast) tittat på senan mitt i magen mellan de raka magmusklerna (linea alba för att bestämma om personen har en rektusdiastas).

     

     

     

    I vår studie inkluderade vi 71 friska kvinnor i åldern 19-50 år som aldrig varit gravid (inte i något stadium av graviditet). Medelålder blev 30,4 år och medel BMI 24.

    Vi undersökte alla kvinnor med ultraljud (från Medema Physio, GE ultraljud), liksom med måttband, och de fick besvara enkäter om exv ryggbesvär, allmän hälsa, urinläckage, ev problem med belastning i vardagen mm.

    Vad vi såg?

    Vi tittade på senan mitt i magen (linea alba)

    • Vårt medelmått precis ovanför naveln hamnade på 1 cm.
    • Av våra 71 kvinnor var det endast en kvinna som hade ett mått som var bredare än 2 cm.
    • Hittills har man sagt att 3 cm eller mer ses som rektusdiastas – men dessa mått kanske behöver ändras till 2 cm eller mer.
    • Under naveln (2 cm nedom naveln) har man hittills ofta angett att upp till 1,6 cm mellan de raka magmusklerna ses som normalvärden.
    • Vårt medelvärde hamnade på 0,2 cm, och ingen deltagare hade över 1 cm bredd.
    • Vissa deltagare (8 %) hade negativa värden (vilket var förvånande för många som läst studien), och 27 % av deltagarna hade 0 cm bredd. 
    • Här kan nog referensvärden behöva ändras för vad som ses som normalvärden.

     

    Nollvärde nedom naveln                                  Muskler ligger “omlott” dvs negativa värden nedom naveln

    Vi tittade även på senan vid sidan av respektive rak magmuskel (linea semilunaris)

    • Denna sena är mindre utforskad och vi har inte hittat några referensvärden. Men när hela magen växer under en graviditet påverkas hela bukens omfång (Brauman 2008*). Då verkar denna sena också kunna breddas (det uppstår en diastas här). Antingen mellan ett enda muskellager (yttre sneda muskeln till den raka magmuskeln), eller mellan alla tre lager muskler jämfört mot den raka magmuskeln.
    • Vi tog fram referensvärden för denna sena för aldrig gravida.
    • Eftersom det inte finns några referensvärden hittills och det inte finns några vedertagna punkter att mäta på, valde vi en punkt till höger om naveln, liksom precis under revbensbågen på höger sida. Punkterna valdes eftersom de är lätta att hitta anatomiskt.

    I vår pågående studie för kvinnor 3-12 mån efter förlossning mäter vi dessa punkter också, för att se om och i så fall hur, måtten är förändrade. Det är spännande!

    Mätpunkter

    Ryggliggande och stående mätning

    Vi mätte både i ryggliggande, liksom i stående. I princip alla mätningar som utförs sker i ryggliggande, men livet pågår ju ofta i upprätt position. Därför vill vi undersöka om det är någon skillnad mellan olika positioner, liksom få referensvärden för att jämföra mot hur det ser ut efter graviditet.

    Måttband

    Sen mätte vi med måttband också i olika positioner (ryggliggande, olika stående) – också där för att se om man kan se något med ett enkelt måttband, liksom för att få referensvärden till våra andra kommande studier.

    Vad vi såg i studien?

    • Att referensvärden för vad som anses som normalvärden troligen behöver och kommer att ändras. Redan nu finns förslag från European Hernia Society (EHS), liksom vår svenska SBU att ändra normalmåtten till 2 cm som ett högstavärde. Vår studie stöder detta.
    • Måtten under naveln bör nog också ses över.
    • Och vi gav förslag på mätpunkter för att registrera linea semilunaris, som också verkar kunna förändras vid uttöjning av hela bukväggen. (Denna sena opereras redan i vissa fall vid diastasoperationer, exv av Stockholm Hernia Centers kirurger Anders Olsson och Catharina Eriksen).

     

    Referens

    *Brauman 2008, Diastasis recti, clinical anatomy

    Vår studie: Woxnerud, Sandblom, Hedbeck, Olsson, Reference data on the normal abdominal wall anatomy and baseline characteristics in seventy-one nulliparous women, JAWS 2023

     

  • Studie rehabilitering efter diastasoperation

    Studie rehabilitering efter diastasoperation

     

    Nu är vår studie publicerad med mina och kirurg Anders Olsson, Stockholm Hernia Center, tankar kring

    Träning Operation Rehabilitering

    = TOR konceptet vid rektusdiastasoperation. Så roligt!

     

     

    Vi har undersökt läkningen av linea alba (senan som opereras vid en rektusdiastasoperation) med ultraljud regelbundet under läkperioden för att se hur rehabilitering och övningar kan optimeras.

    Vi har följt patienterna med enkäter, liksom med registrerat smärta, besvär, komplikationer med mera, för att se hur patienter svarar på rehabilitering och träning efter operation.

    Det har gjort att vi har kommit fram till ett sätt som vi upplever fungerar mycket väl hos patienter och att patienterna känner sig trygga med att komma igång med anpassad motion och övningar, som stegras under 4 månaders tid.

     

    TOR

    Träning: innan operation. Vi ser vikten av att motionera enligt WHOs rekommendationer, liksom ha kroppskännedom om djupandning, bäckenbottenarbete liksom magarbete med olika intensitet och kraft.

    Operation: Anders valde operationsmetod beroende på patientens behov och anatomiska förutsättningar.

    Rehabilitering: Ett stegrande program som startade med ett preoperativt möte för att informera kring operationen och de första efterföljande veckorna. Här nedan kommer en mycket kortfattad sammanfattning.

    Postoperativt vecka 0-4 (månad 0-1)

    • Vardagsrörelse, promenader, stegra successivt
    • Övningar för att minska rörelserädsla liksom stimulera återgång balanserad neutral upprätt kroppshållning
    • Andningsövningar

    Postoperativt vecka 5-8 (månad 1-2)

    • Röra sig i vardagen, promenera, stegra successivt
    • Övningar för att:
    • minska rörelserädsla
    • stimulera återgång balanserad neutral upprätt kroppshållning
    • andningsövningar
    • hitta lätt arbete bukväggen, alla magmuskler aktiva, i olika positioner, rörelser saggittal planet med rotationskomponenter
    • rörlighet rygg/bäcken
    • start av muskelstärkande träning i främst upprätta positioner, kontroll IAP

     

    Alla magmuskler involveras i övningarna från vecka 5, även de raka magmusklerna

    Postoperativt vecka 9-12 (månad 2-3)

    • Röra sig i vardagen, promenera, start av mer pulshöjande träning, muskelstärkande träning
    • Borttagande av gördel nattetid
    • Övningar för att
    • nå WHO rekommendation om rörelse
    • hitta arbete bukväggen, alla magmuskler aktiva, i olika positioner med stegring mot mer rotationskomponenter i övningar och ökande belastning
    • rörlighet rygg/bäcken
    • muskelstärkande träning, mer komplexitet och stegrande belastning, kontroll IAP
    • start av pulshöjande träning, exv motionscykling inomhus

    Postoperativt vecka 13-16 (månad 3-4)

    • Röra sig i vardagen, pulshöjande träning, muskelstärkande träning
    • Borttagande av gördel dagtid
    • Övningar för att:
    • nå WHO rekommendation om rörelse
    • hitta arbete bukväggen, alla magmuskler aktiva, i olika positioner med stegring
    • generell rörlighet, undvik onödig töj av bukvägg i sagittal planet
    • muskelstärkande träning, mer komplexitet och stegrande belastning, återgång mot ordinarie träningsprogram
    • pulshöjande träning fortsatt, exv motionscykling inomhus

    Postoperativt vecka 17+ (månad 4+)

    • Röra sig i vardagen, pulshöjande träning, muskelstärkande träning
    • Gördelfri
    • Övningar för att:
    • nå WHO rekommendation om rörelse
    • hitta arbete bukväggen, alla magmuskler aktiva, i olika positioner med stegring mot mer ”traditionella” magövningar som magplanka, sitdown-situp
    • generell rörlighet, undvik överdriven töj av bukvägg i sagittal planet
    • styrketräning, återtagande av ordinarie träning, samtal progression
    • pulshöjande träning, återtagande av ordinarie träning, samtal progression, starta av joggningsintervaller

     

    Läs hela studien här

    Liksom tillägget med beskrivning av rehabplan.

    A Olsson, K Woxnerud, O Kiwanuka, G Sandblom, O Stackelberg, The TOR concept (training, operation, and rehabilitation) applied to a cohort of postpartum women with training-resistant symptomatic rectus diastasis: evaluation 1 year after surgery, BJSOpen Volume 7, Issue 1, February 2023, zrac162, https://doi.org/10.1093/bjsopen/zrac162

  • Framfall och träning – menopaus

    Framfall och träning – menopaus

    Många har frågor kring framfall och träning.

    Framfall är något som kan uppkomma efter förlossning, främst vaginal förlossning, men det är även något som ökar med åldern. Efter menopaus och klimakteriet ökar risken att drabbas av besvär från underlivet, där framfall kan vara en faktor.

     

    • Vad är framfall? Trillar något ur kroppen och i såna fall vad?
    • Är det farligt?
    • Hur känns det och hur vet man om man har det?
    • Kan man träna och i så fall, vad kan man göra? 
    • Hur startar man och är det något man bör undvika?

    Få svar på dina frågor

    Vi har tagit fram ett live webbinar där du får svar på dessa vanliga frågor, och dessutom har möjlighet att live ställa dina egna frågor i ämnet till föreläsarna Katarina Woxnerud och Mary-Lou Richards Nilsson, båda leg naprapater med inriktning kvinnors hälsa med klinisk verksamhet på Hela Kvinnans Klinik i Stockholm.

    Läs mer om webbinaret här, där du även hittar länkar till anmälan

    Varmt välkommen!

  • Framfall och träning

    Framfall och träning

    Många har frågor kring framfall och träning.

     

    • Vad är framfall? Trillar något ur kroppen och i såna fall vad?
    • Är det farligt?
    • Hur känns det och hur vet man om man har det?
    • Kan man träna och i så fall, vad kan man göra? 
    • Hur startar man och är det något man bör undvika?

    Få svar på dina frågor

    Vi har tagit fram ett live webbinar där du får svar på dessa vanliga frågor, och dessutom har möjlighet att live ställa dina egna frågor i ämnet till föreläsarna Katarina Woxnerud och Mary-Lou Richards Nilsson.

    Läs mer om webbinaret här, där du även hittar länkar till anmälan

    Varmt välkommen!

  • MammaMage appen uppdateras till ny plattform

    MammaMage appen uppdateras till ny plattform

    Nu pågår slutarbetet med att uppdatera MammaMage appen till en helt ny plattform och med nya funktioner.

    Vi beta testar just nu appen och flera användare provar den för att se vad som behöver finputsas innan appen släpps på AppStore och Google Play senare i månaden.

    Ny lansering

    Nya funktioner är frågeformulär för att bättre kunna hjälpa dig med träningen, liksom möjlighet till chattfunktion liksom videomöten för den som vill ha mer personlig hjälp.

    Övningarna i grundprogrammet känner du igen till stor del om du har kört MammaMage appen hittills, liksom de andra programmen “Bäckenbotten och andning” liksom “MammaStyrka”.

    Jag återkommer här med mer info när det är dags för lansering!

  • Fab 45+ föreläsning med vikten i fokus

    Fab 45+ föreläsning med vikten i fokus

    Snart är det dags för vår andra föreläsning i serien “Fab 45+”.

    Varje föreläsning är fristående.

    Den 16 mars klockan 18-20

    är det dags för digital föreläsning med vikten i fokus.

     

    Kristina pratar om ämnesomsättningen, vikten, maten och om det finns dieter eller trix som fungerar. Vad bör man fokusera på?

    Jag pratar om träning för viktregleringen, vilken träning är “optimal”, är fettförbränningszoner något man bör fokusera på och hur fungerar kroppen nu kring 45+.

    LÄS MER OCH BOKA HÄR

    Vi ses!

  • Fab 45+ digitala föreläsningar

    Fab 45+ digitala föreläsningar

    Kristina Andersson och jag upprepar våra uppskattade föreläsningar om Fab45+ och klimakteriet.

    Nu sätter vi upp en serie föreläsningar. Välj en. Eller välj alla under våren, så får du dem billigare.

    Först ut är Klimakteriet, hormoner, maten, träningen!

    9 februari kl 18-20

     

    I mars fortsätter vi med fokus på vikten

    Hur är det med hormonerna, ämnesomsättningen, motionen, maten?

    16 mars kl 18-20

     

    I maj ser vi fram mot sommaren och pratar om grillkvällar och löpning

    Många vill komma igång med exempelvis joggning/löpning när kvällarna blir ljusare. Vad ska man tänka på? Får det göra lite ont? Hur kan man navigera genom sommarens grillkvällar och ändå hålla rutiner och formen?

    11 maj kl 18-20

    En föreläsning 395 kr, eller alla tre (när du köper dem samtidigt) för 995 kr.

    Mer info och boka in dig här. 

  • Poddcast om läckage, framfall, motion vid klimakteriet

    Poddcast om läckage, framfall, motion vid klimakteriet

    Klimakteriepodden läckage

     

    På klimakteriepodden kan du lyssna till en massa lärorika intervjuer om hälsan och måendet kring klimakteriet.

    Nu är avsnittet ute med mig där jag pratar om läckage, framfall, bäckenbotten och annat – besvär som inte bara uppkommer efter förlossning utan är relativt vanligt även kring klimakteriet.

    Är knip det som alltid hjälper?

    Stämmer det, som vissa säger, att kvinnor 50+ inte SKA springa, hoppa, göra situps och annat?

    In och lyssna, och läs mer på klimakteriepodden.se .

  • Digital föreläsning klimakteriet

    Digital föreläsning klimakteriet

     

     

    17 november 2021 kl 18-20.

    Det är tiden då näringsfysiolog Kristina Andersson och jag håller en digital föreläsning. Ämnet är

    “Fab 50” – Livet med klimakteriet

    2 x 45 min om hormoner, vad som händer i kroppen, hur det känns och vad du kan göra för att lindra.

    Mat, näring, ämnesomsättning – ämnesomsättningen kanske inte sjunker vid 50 års åldern men ändå upplever många att vikten ökar. Varför?

    Motion för att lindra symtom, vad man bör tänka på vid träning och hur man kan fortsätta vara aktiv.

    Anmäl dig och läs mer här.

    Föreläsningen spelas in och du kan titta på den under en månads tid efter föreläsningen.

  • Hormoner, menstruation och vilopuls

    Hormoner, menstruation och vilopuls

    Här kommer en helt anekdotisk beskrivning, som gäller vad jag själv upplever. Ingen vetenskap alltså. Endast självupplevt.

    Foto från målgång efter fullängd IronMan Kalmar 2018.

     

    Jag springer en del, och jag ska springa Stockholm Marathon om två dagar. Jag tycker samtidigt det är skoj att följa mina värden för att se hur jag ligger till. Jag tar inte värdena/mätningarna för sanning men det är ändå intressant att se när jag upplever något i min egen kropp som sedan även syns i faktiska värden.

    VAD VILL JAG BERÄTTA DÅ? Jo:

    Jag hade ingen menstruationsblödning på 5 månader och tänkte “Jippi, är det slut nu!?!”. Inga besvär, inga småblödningar, inget strul, ingen smärta. Bara slut.

    Då kom en period när min puls nattetid inte kom ned på den nivå den brukar. Vanligen på natten sjunker min vilopuls ned till 36-38 slag per minut. Det brukar ske runt klockan 02-04 och pulsen brukar ligga lågt fram tills jag vaknar. Jag brukar vakna lugn och utsövd även om väckarklockan väcker mig. Men under några dagar i början av september sjönk aldrig vilopulsen ned på natten. Istället låg den kvar på cirka 49-52 slag per minut, och jag vaknade trött och seg.

    Inget var ändrat i hur mycket jag arbetade, stressade, jag var inte mer orolig, eller något annat. Men jag hade tränat relativt hårt och mycket inför Stockholm Halvmarathon den 11/9 och tänkte att det kanske var en lätt (och planerad) överträning innan loppet. Men pulsen sjönk inte trots att träningsmängden drogs ned som vanligt två veckor innan loppet.

    Några dagar efter loppet kom en menstruationsblödning. Åh nej! Jag som trodde det var avklarat. Nu blir det till att räkna på nya 12 månader för att se om jag är i menopausen.

    Men det mest intressanta var att när menstruationen började sjönk vilopulsen ned igen på natten. Direkt låg pulsen som vanligt igen. Så skönt.

    Högre puls igen

    Dagarna gick och märkligt nog förändrades nattpulsen igen. Återigen sjönk den inte. Den låg kvar 10-15 slag över normalvärden för mig. Och jag vaknade trött och seg igen.

    Nu var det några veckor mellan halvmaraton och kommande maraton. Träningen var inte alls speciell hård eller i stor mängd, nu handlade det mest om att skaka igång kroppen igen. Men ändå låg pulsen högt. Jag kände mig outvilad. Jag drog ned på träningsmängden ytterligare något, skippade de snabbaste intervallerna för jag hade ingen chans att nå dem med min trötta form, och jag vilade så mycket jag kunde. Annars var varken arbete, vila, stress, oro eller något annat förändrat. Inte heller denna gång.

    Sen fick jag en ny menstruationsblödning bara två veckor efter förra gången. Återigen var det en fullständig menstruation. Natten efter menstruationen startade sjönk vilopulsen på natten direkt ned till nivåer på 36-38 slag per minut.

    Är det inte fantastiskt!? Och intressant. Att vilopulsen påverkas direkt av menstruationsblödningen.

    Är det någon annan som upplevt detta? Alltså att vilopulsen förändras tydligt med menstruationens start. Jag har tidigare aldrig upplevt det under alla år hittills.

     

    Och ja: jag ska boka tid till gynekolog för att kolla att allt är okej. Det är alltid bättre att kolla en gång för mycket än en för lite.