Womens health by Woxnerud

Category: Klimakteriet Woxneruds tankar

  • Hormoner, menstruation och vilopuls

    Hormoner, menstruation och vilopuls

    Här kommer en helt anekdotisk beskrivning, som gäller vad jag själv upplever. Ingen vetenskap alltså. Endast självupplevt.

    Foto från målgång efter fullängd IronMan Kalmar 2018.

     

    Jag springer en del, och jag ska springa Stockholm Marathon om två dagar. Jag tycker samtidigt det är skoj att följa mina värden för att se hur jag ligger till. Jag tar inte värdena/mätningarna för sanning men det är ändå intressant att se när jag upplever något i min egen kropp som sedan även syns i faktiska värden.

    VAD VILL JAG BERÄTTA DÅ? Jo:

    Jag hade ingen menstruationsblödning på 5 månader och tänkte “Jippi, är det slut nu!?!”. Inga besvär, inga småblödningar, inget strul, ingen smärta. Bara slut.

    Då kom en period när min puls nattetid inte kom ned på den nivå den brukar. Vanligen på natten sjunker min vilopuls ned till 36-38 slag per minut. Det brukar ske runt klockan 02-04 och pulsen brukar ligga lågt fram tills jag vaknar. Jag brukar vakna lugn och utsövd även om väckarklockan väcker mig. Men under några dagar i början av september sjönk aldrig vilopulsen ned på natten. Istället låg den kvar på cirka 49-52 slag per minut, och jag vaknade trött och seg.

    Inget var ändrat i hur mycket jag arbetade, stressade, jag var inte mer orolig, eller något annat. Men jag hade tränat relativt hårt och mycket inför Stockholm Halvmarathon den 11/9 och tänkte att det kanske var en lätt (och planerad) överträning innan loppet. Men pulsen sjönk inte trots att träningsmängden drogs ned som vanligt två veckor innan loppet.

    Några dagar efter loppet kom en menstruationsblödning. Åh nej! Jag som trodde det var avklarat. Nu blir det till att räkna på nya 12 månader för att se om jag är i menopausen.

    Men det mest intressanta var att när menstruationen började sjönk vilopulsen ned igen på natten. Direkt låg pulsen som vanligt igen. Så skönt.

    Högre puls igen

    Dagarna gick och märkligt nog förändrades nattpulsen igen. Återigen sjönk den inte. Den låg kvar 10-15 slag över normalvärden för mig. Och jag vaknade trött och seg igen.

    Nu var det några veckor mellan halvmaraton och kommande maraton. Träningen var inte alls speciell hård eller i stor mängd, nu handlade det mest om att skaka igång kroppen igen. Men ändå låg pulsen högt. Jag kände mig outvilad. Jag drog ned på träningsmängden ytterligare något, skippade de snabbaste intervallerna för jag hade ingen chans att nå dem med min trötta form, och jag vilade så mycket jag kunde. Annars var varken arbete, vila, stress, oro eller något annat förändrat. Inte heller denna gång.

    Sen fick jag en ny menstruationsblödning bara två veckor efter förra gången. Återigen var det en fullständig menstruation. Natten efter menstruationen startade sjönk vilopulsen på natten direkt ned till nivåer på 36-38 slag per minut.

    Är det inte fantastiskt!? Och intressant. Att vilopulsen påverkas direkt av menstruationsblödningen.

    Är det någon annan som upplevt detta? Alltså att vilopulsen förändras tydligt med menstruationens start. Jag har tidigare aldrig upplevt det under alla år hittills.

     

    Och ja: jag ska boka tid till gynekolog för att kolla att allt är okej. Det är alltid bättre att kolla en gång för mycket än en för lite.

     

  • Kan framfall förebyggas?

     

    NEJ: går inte att reparera eventuella skador som redan har uppkommit.
    JA: man kan göra mycket för att hantera de försvagningar och/eller ev skador man redan har.

     

    För att förebygga kan man titta på

    Undvik förstoppning

    Att regelbundet krysta hårt för att få ut avföring ökar trycket mot bäckenbotten och mot ev redan försvagad struktur.

    Undvik tunga lyft

    Generellt är rådet att undvika lyfta tung. Men det som är tungt för en person kanske är lätt för en annan. Att fortsätta styrketräna för att behålla en stark kropp innebär att vardagens belastning relativt sett blir lägre. Matkassarna blir allt lättare att bära i takt med att du blir starkare. När du lyfter något bör du ha god kontroll på ditt inre buktryck, se mer nedan.

    Vad som är tungt för en person

    kan vara lätt för en annan

     

    Undvik situationer som kan leda till hårt kroniskt hostande

    Att kroniskt hosta hårt ställer höga krav på hållfastheten i bäckenbotten. Om det finns försvagningar och små skador så kan dessa påverkas negativt över tid. Kronisk hosta har ofta samband med luftvägs- och/eller lungbesvär, rådfråga din läkare om du har kronisk hosta av någon anledning.

    Styrketräna!

    Styrketräna för att bli starkare i hela kroppen generellt. Här är det viktigt att du startar lätt och arbetar med god teknik. Öka belastningen stegvis i den takt som din kropp kan hantera. Vid träning är det viktigt att du har kontroll på ditt inre buktryck (IAP intra abdominal pressure), och att du via träning lär dig att hantera det.

    Fortsätt motionera och stärka kroppen!

    Motion och rörelse stärker hela kroppen och samtidigt blir bäckenbottenmusklerna och dess stödjevävnad starkare. Undvik hopp och löpning i början om du har besvär. Starta lättare med motionsformer som inte innebär stötvis belastning, som vattenträning, crosstrainer, cykling.

    Kontrollera inre buktrycket

    Kontroll på det inre buktrycket innebär att du vet hur du arbetar med bäckenbottenmusklerna optimalt, läs mer här nedan. Bäckenbottenmuskelträning kan inte förhindra eller förbättra prolaps, men att ha generellt starka muskler i bäckenbotten, tillsammans med mage och god andning kan göra att du bättre kan hantera det inre buktrycket så du inte får överdrivet tryck via omedveten krystning mot bäckenbotten. Läs mer om buktrycket i ett eget inlägg.

    Träna bäckenbottenmusklerna: styrka och avspänning

    Bäckenbottenmusklerna kan tränas för medvetenhet om hur de arbetar, och för att även stärka dessa. Styrkan man minska med ökad ålder. Var noggrann med att samtidigt alltid träna avspänning av musklerna. Att knipa med bäckenbottenmusklerna hela tiden kan leda till överspända muskler vilket i sin tur kan leda till besvär, diffus bäckensmärta liksom att musklerna till slut blir svagare. Läs mer om detta i separata inlägg.

    Vid arbete med musklerna ska bäckenbottenområdet lyftas uppåt, men ibland krystar kvinnan istället och får då ett tryck ned mot bäckenbotten. Det är ett mindre optimalt sätt att arbeta på. Vissa studier tyder på att det även är relativt vanligt att andra muskler kompenserar när man tror man kniper med bäckenbottenmusklerna. Kanske man främst arbetar med sätesmusklerna i skinkorna, med lårens insida eller med magen. Undersök för att veta att du arbetar rätt. Läs mer om hur du kan arbeta med musklerna här.

     

  • Klimakteriet – en av flera perioder i livet

    Klimakteriet – en av flera perioder i livet

    Klimakteriet är en naturlig del av livet. En period bland flera andra.

    *puberteten då vi blir fertila
    *kanske graviditet(er). Kanske amning(ar)?
    *småbarnsår, tonårsbarnsår
    *barnen-flyttar-hemifrån-år, föräldrar-går-bort-år
    *menopaus / klimakteriet då menstruationen upphör
    *alla kommande år efter menopaus.

    Hela livet går i cykler tänker jag: dagen, veckan, månaden, året. Tidvattnet. Livet.

     

    Klimakteriet är en naturlig period bland många andra. Det händer en hel del saker i kroppen, och det blir nya förutsättningar. Men samtidigt är det en period som alla kvinnor går igenom som får möjlighet att leva förbi de 50.

    Det japanska ordet för klimakteriet sägs betyda ”en ny vår”. Det tycker jag är en sån fin beskrivning! Det handlar om en ny tid och nya förutsättningar.